Herr talman! Målet för den regionala tillväxtpolitik som regeringen föreslår är utvecklingskraft i alla delar av landet med stark lokal och regional konkurrenskraft. Politiken för regional tillväxt ger de olika regionerna både inflytande och ansvar och innebär möjlighet att växa utifrån deras egna förutsättningar. Här för alliansregeringen en aktiv politik som ger alla delar av landet möjligheter att utvecklas av egen kraft och bidra till hela Sveriges tillväxt.
Genom att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften och skapa bra förutsättningar för företagande, innovationer, investeringar och infrastruktur kan tillväxtpotentialen i hela landet stärkas. Regeringen svarar för helhetsstrategin för den regionala tillväxten och ger regionerna de resurser och det inflytande som med lokal styrning ger de bästa möjligheterna att växa av egen kraft och utifrån egna förutsättningar, det vill säga ett nedifrån-och-uppåt-perspektiv.
Den regionala tillväxtpolitiken ska bland annat inriktas på ytterligare stärkt lokalt och regionalt inflytande och ansvar över statliga medel, tillvaratagande av unika förutsättningar för individens utvecklingskraft och företags konkurrenskraft, som finns i olika typer av regioner såsom gles- och landsbygd, små och medelstora städer samt storstadsområdena, samt ett tvärsektoriellt arbetssätt och en mer samordnad statlig förvaltning i samverkan med lokala och regionala aktörer. Insatser inom flertalet utgifts- och politikområden ska samordnas. Strategiska statliga insatser och åtgärder för hållbar tillväxt ska vidtas i samspel med aktörer på lokal, regional, europeisk och global nivå. Det ska finnas en god tillgång till kommersiell offentlig service för medborgare och näringsliv i alla delar av landet och ett ökat arbetskraftsutbud genom regionförstoring och ökad rörlighet inom och mellan regionerna.
I detta sammanhang vill jag också understryka att regional tillväxtpolitik är mer än bara detta utgiftsområde och att regionalt hänsynstagande bör tas även i andra utgiftsområden samt att en samordning mellan statlig, regional och kommunal nivå måste finnas för att uppnå ett bra resultat av beslutade åtgärder.
Småföretagen spelar en viktig roll för utvecklingen av landsbygden. Generella åtgärder inom näringspolitiken påverkar även dessa företag gynnsamt. Flera insatser inom området näringsliv, såsom att förbättra villkoren för företag och företagande kommer alla till del, oavsett om man befinner sig i en storstad, i en tätort, på landsbygden eller i glesbygd. Exempel på en typ av riktade åtgärder som främjar regional tillväxt är insatser för kvinnligt företagande, invandrares företagande och socialt företagande.
Just nu befinner vi oss i en tid då mycket talar för landsbygdens affärsmöjligheter. Det kan handla om förädling av skogsråvara, mat och måltid, upplevelseindustri, hästverksamhet eller hälsa och omsorg. Detta är branscher där andelen kvinnor är högre än i många andra branscher och där lönsamma företag kan bildas. Här kan våra myndigheter visa på möjligheter men också hjälpa till att sänka trösklar. Låt oss dock komma ihåg att det inte är myndigheter som skapar företag utan människor med vilja och stark drivkraft.
För programperioden 2007-2013 har Sverige tilldelats medel från EU:s strukturfonder, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Medel från Regionala utvecklingsfonden fördelas till ett antal program inom de två målen Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt Europeiskt territoriellt samarbete. Strukturprogrammen för dessa två mål täcker geografiskt hela Sverige.
Det är en självklarhet att dessa medel från fonderna ska användas på ett effektivt sätt och till största nytta. Under programperioden utvärderas strukturfondsprogrammen kontinuerligt, bland annat med syftet att skapa förutsättningar för ständigt och fortlöpande lärande.
En första utvärdering visar att genomförandet sker i hög takt. Hittills har mest medel beviljats till innovativa miljöer och entreprenörskap, medan insatsområdena Utvecklat informationssamhälle och Regionförstoring haft ett svagare intresse.
Vissa förbättringsområden finns. Det har efterlysts en högre grad av näringssamverkan för att strukturprojekten ska generera långsiktigt beständig ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Det är viktigt att knyta forsknings- och utvecklingsinsatser närmare näringslivet och till den marknad som de är riktade mot.
Att det finns en grundläggande service för såväl personer som företag är en förutsättning för tillväxt i alla delar av landet. Därför är det viktigt att säkerställa tillgången till service så att man skapar en miljö där det är attraktivt att bo men även att starta, utveckla och driva livskraftiga företag.
Befolkningsförändringar, omvandlingen inom dagligvaru- och drivmedelsbranscherna samt att vi i dag handlar och konsumerar på ett annat sätt än tidigare påverkar vår tillgång till service.
Ett regelverk finns om stöd till kommersiell service, vilket innebär att stöd kan lämnas till kommuner och näringsidkare i områden där servicen är gles. Regeringen har också avsatt 30 miljoner extra för att stärka tillgången på drivmedel i gles- och landsbygden. Man har också gett ett uppdrag till Tillväxtverket att ta fram lokala lösningar och initiativ för service, till exempel för drivmedel, inom dessa områden. Det här kommer att kräva fortsatta insatser nu och i framtiden, bland annat genom att stärka förutsättningarna för butiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varuförsörjningen. Detta behövs för att underlätta för dem som verkar och bor på landsbygden.
Om vi ska få en ökad tillgänglighet till offentlig service i hela landet måste samordnade lösningar utvecklas. Vi måste öka samordningen både mellan offentliga servicegivare och mellan offentlig och kommersiell service. Här kan refereras - som har gjorts tidigare - till Högdahls utredning om att stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med att inrätta lokala servicekontor och stödja samverkansinitiativ.
Ett enkelt exempel på samordning är lanthandeln, som är en viktig servicepunkt på landsbygden, i skärgården och i glesbygden. Många gånger har lanthandeln fler uppgifter än att bara sälja mat och ibland drivmedel. Det kan handla om att vara ombud för Posten och kanske Systembolaget eller att ha hand om kommunala servicetjänster. Många gånger är det fråga om lokala lösningar där det offentliga näringslivet och föreningar samverkar.
Herr talman! Det kan vara viktigt att poängtera att decentralisering och ökad samverkan i tillväxtarbetet stärker regionens möjlighet till lokalt förankrat och samtidigt effektivt utvecklingsarbete samt att ingen region missgynnas av att en annan region utvecklas. Tvärtom kan en region få kraft av andra regioners goda utveckling.
Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionen.
I detta anförande instämde Marie Weibull Kornias (m).