Herr talman! Det var ett tänkvärt anförande som den tidigare talaren Mauricio Rojas höll, i alla fall delar av det. Framför allt kan tittaren eller läsaren fundera lite grann på vad det är vi politiker gör och vad det är vi politiker säger. Jag tyckte att historien och nutiden var bra speglade. Sådana kanske vi är, och de här frågorna är lite komplicerade. Det kan vara lite det ena eller det andra.
Vi har exemplet med utförsäljningen, alltså om vi ska ha speciella regler för hur en utförsäljning ska gå till. Just i det aktuella fallet handlar det om de statliga bolagen. Då kan det vara så att vi ska frångå den demokratiska principen att det är majoriteten som alltid bestämmer. Det är ett sätt att se på det hela.
Sedan kan vi naturligtvis också se det på det sättet att det här är någonting som vi medborgare och staten tillsammans har byggt upp och skaffat oss. Då kanske det ska finnas en tröghet så att medborgarna, var och en av väljarna, tydligt kan säga ifrån i de här frågorna, till exempel om vi ska göra oss av med en del av de stora statliga bolag som nu är aktuella för försäljning.
Tidigare har vi haft diskussionen om utförsäljning av sjukhus. Där resonerade vi från Miljöpartiets sida om att vi kanske skulle ha tröghetsregler just för detta, att det skulle vara ett val emellan. Väljarna skulle få avgöra frågan ute i landstingen och tydligt veta vad de olika partierna har för syn på vilka sjukhus som ska säljas ut eller göras av med.
Det är svåra frågor. Det går inte att entydigt säga ja eller nej.
I utskottsbetänkandet, som jag står bakom, hänvisar man till att det är Grundlagsutredningen som ska titta på det här. Det är rimligt att de får jobba med det. De har inte alltför lång tid på sig. Det är också de som gör den grundliga analysen av för- och nackdelar.
Frågan om utnämningar, alltså att regeringen utser en generaldirektör, en landshövding eller en myndighetschef av något slag, är inte heller helt enkel. Riksdagen har tidigare tryckt på för en öppnare tillsättningsprocedur utifrån kritiken mot de tidigare regeringsinnehavarna, Socialdemokraterna. Tillsättningsproceduren har inte varit riktigt så öppen som den borde vara.
Efter det senaste valet har det inte hänt så mycket i praktiken, det vill säga att den nuvarande moderatledda regeringen inte har varit så öppen som jag trodde att vi kunde förvänta oss och som också den moderata nuvarande statsministern och flera andra ledande politiker bland de borgerliga gav uttryck för, att det skulle vara en öppnare process. Vi är nog inte riktigt nöjda med det.
Återigen hävdar jag ändå att vi kan godta ståndpunkten att det är Grundlagsutredningen som ska se över det här och eventuellt komma med ett förslag. Jag utgår från det.
Jag tänkte ta upp en annan komplicerad, inte helt enkel fråga om detta att redovisa partibidrag. Det har funnits kritik under ganska många valrörelser mot att vissa partier inte har haft samma öppna attityd när det gäller att redovisa var eventuella partibidrag kommer från. Då kan man återigen fråga sig om det ska lagstiftas om att så här och så här ska det göras och vara. Då säger en del att det går och andra från experthåll att det nog kan krocka med andra lagstiftningar, att det kan bli problem med grundlagen. Sedan kommer partierna ändå frivilligt överens om att det ska vara väldigt tydliga och hårda regler för vad som ska redovisas. Då kanske vi ska vänta och se hur det fungerar innan vi bestämmer hur vi vill ha det, om vi vill ha en lagstiftning trots de svårigheter som kan förekomma eller om vi kan leva med överenskommelsen och faktiskt se om den efterlevs. Det är oerhört viktigt. Efterlevs den inte av oss politiska partier behöver vi kanske fundera över en lagstiftning.
Herr talman! Det här är inte helt lätta saker. Jag har som sagt inga reservationer utan står bakom utskottets förslag.