Herr talman! Motionsbetänkandet från konstitutionsutskottet är faktiskt ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma kammaren på de samtal, överläggningar och diskussioner som förs inom ramen för Grundlagsutredningens arbete. Det är den utredning som har till uppgift att se över den kanske främsta grundlagen: vår egen regeringsform från 1970-talet.
Grundlagsutredningen tillsattes av den tidigare socialdemokratiska regeringen, och utgångspunkten är att Sverige har förändrats sedan det 1970-tal då vår nuvarande författning i huvudsak skrevs. Vårt land har blivit mer internationaliserat, vilket är uppenbart genom vårt medlemskap i EU. Det är också mer individualiserat. Det rymmer en större mångfald av olika livsstilar och olika religioner samt fler människor med bakgrund i andra länder. Den traditionella organiseringen, mätt till exempel i antalet medlemmar i politiska partier, har fallit ordentligt sedan vår nuvarande författning skrevs.
Förutsättningarna för vår demokrati har med detta förändrats. Den arbetande Grundlagsutredningen ska ta hänsyn till dessa förändringar så att vår främsta grundlag, regeringsformen, blir en samlande symbol för vår demokrati på 2000-talet.
I ett samhälle med större mångfald, större heterogenitet och större skillnader i livsstilar blir det än mer angeläget att värna skyddet för alla människors lika rättigheter. När vi nu lämnar det som ofta beskrivs som ett land präglat av homogenitet blir det ännu viktigare att regeringsformens garanti för grundläggande fri- och rättigheter, till exempel religionsfrihet och skydd mot diskriminering, får ett effektivt skydd.
Herr talman! Det är centralt att grundlagsutredningen söker formerna för att med stark lagprövning kunna göra vår främsta grundlag till mindre av allmän politisk retorik och till mer av juridisk realitet för den enskilde.
Vad ett starkare skydd för allas grundläggande fri- och rättigheter handlar om är att stärka den rättsliga kontrollen så att också politiker och den lagstiftande makten håller sig inom de konstitutionella spelregler de själva satt upp. Även den offentliga makten ska utövas under lagarna. Detta blir allt viktigare och alltmer angeläget i takt med att samhället blir alltmer komplext, alltmer föränderligt och alltmer mångfasetterat.
Låt mig påminna konstitutionsutskottet och kammarens ledamöter om att det var millenniets första utredning, den stora och omfattande Demokratiutredningen under ledning av den förre socialdemokratiske kulturministern Bengt Göransson, som pekade på att tempot i det politiska beslutsfattandet har ökat. Samhällsmaskineriet har blivit alltmer svåröverskådligt. Detta stärker ytterligare skälen för att öka kontrollen i efterhand av politiska beslut till skydd för medborgarnas rättigheter.
Herr talman! Det fanns i Demokratiutredningen en majoritet för stärkt författningsprövning. Det är viktigt att kunna pröva om en lag strider mot vår egen grundlags fri- och rättigheter. Att makten själv kontrollerar detta är knappast en garanti för en rättssäker prövning.
Därför ser vi också runt omkring oss att författningsprövning och författningsdomstolar har införts i de allra flesta europeiska länder. Vilken form av möjlighet till lagprövning vi ska välja återstå att se, men klart är att Sverige skulle normaliseras i förhållande till vår omvärld om även vi fick ett starkare skydd för allas fri- och rättigheter.
Detta är viktigt för demokratins legitimitet hos hela folket, för rättsstatens legitimitet och för att värna rättssäkerheten för alla. Vi vet att maktdelning och minoritetsskydd minskar risken för maktmissbruk och stärker legitimiteten och förtroendet för folkstyret. Det yttersta minoritetsskyddet är skyddet för den enskilda människans grundläggande fri- och rättigheter. Just detta, legitimitet och förtroende, måste alltid värnas i alla tider. Ska grundlagen bli en samlande symbol för vår demokrati måste den också bli ett effektivt verktyg för alla människors lika rättigheter.
Låt oss hoppas att samtalen, diskussionerna och överläggningarna i Grundlagsutredningen på detta centrala område bär framåt!