Fru talman! Det är positivt att det nu stiftas en lag
som möjliggör kooperativ hyresrätt. Bredden och
valmöjligheterna inom boendet behöver öka, och
kooperativ hyresrätt är ett intressant och välbehövligt
alternativ till hyresrätt och bostadsrätt. Kristdemo-
kraterna har länge önskat införa denna upplåtelseform
och hoppas att det snart kommer att ligga ytterligare
andra upplåtelseformer på riksdagens bord som t.ex.
de efterlängtade ägarlägenheterna.
En försökslag om kooperativ hyresrätt gällde
mellan 1987 och 1998. Under den tiden startades ca
75 föreningar. Flertalet av dessa utgjordes av s.k.
kategoriboende. Boverket har gjort en utvärdering av
denna försöksverksamhet. I rapporten påpekas vissa
problem som måste lösas i den framtida lagen om
kooperativ hyresrätt, bl.a. frågan om värdesäkringen
av medlemmarnas insats. Kristdemokraterna anser att
detta och ytterligare problem inte givits en lösning i
den proposition som föregick bostadsutskottets be-
tänkande. Det är beklagligt att regeringen i sina för-
slag inte gått tillräckligt långt för att göra kooperativ
hyresrätt till en attraktiv och lätt tillgänglig boende-
form.
Fru talman! Alla medlemmar i en kooperativ hy-
resrättsförening föreslås betala en medlemsinsats.
Denna medlemsinsats innebär rätt att delta i förening-
en. Föreningen har också rätt att ta en insats av sär-
skilt slag, en s.k. upplåtelseinsats, när en lägenhet
upplåts med kooperativ hyresrätt. Regeringen föreslår
i propositionen att en avgående medlem inte ska ha
rätt att få tillbaka ett högre belopp än det han eller
hon har betalat in som insatser till föreningen. För att
stärka den nya boendeformen och öka intresset för
den anser vi att denna princip bör ifrågasättas.
Under försöksverksamheten med kooperativ hy-
resrätt har det förekommit en uppräkning av insatser-
na i samband med återbetalning. Ett tungt vägande
skäl för att en uppräkning också fortsättningsvis bör
tillåtas, t.ex. efter konsumentprisindex, är att detta
innebär en värdesäkring av insatserna, vilka annars
riskerar att ätas upp av inflationen. Ett flertal remiss-
instanser, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, Boverket
och Sveriges advokatsamfund, anser att stadgevillkor
som tillåter indexuppräkning bör vara tillåtna.
Kristdemokraterna anser att det ska vara möjligt
att få tillbaka ett högre belopp från föreningen än vad
som betalats in som medlemsinsats. Ett sådant regel-
verk kan enkelt åstadkommas genom att den i lagför-
slaget föreslagna meningen "En avgående medlem
har inte rätt att få tillbaka ett högre belopp än det han
eller hon har betalat in till föreningen som insatser"
utgår.
När det gäller rätten till återbetalning av denna in-
sats anser vi att propositionens förslag inte är rimligt
när det kan ta upp till 24 månader att få tillbaka sin
insats efter det att en medlem gått ur den kooperativa
föreningen och flyttat därifrån. I propositionen före-
slås att föreningslagens regler om återbetalning av
medlemsinsatser ska gälla, och då kan konsekvensen
bli detta. Denna fördröjning försvårar för medlemmar
som vill flytta och kan komma att verka avskräckande
på dem som skulle vilja gå med i en kooperativ före-
ning. Attraktiviteten i boendeformen hotas därmed.
Konsumentverket har också konstaterat att återbetal-
ning enligt föreningslagens regler kan leda till ett
bristande konsumentskydd och har därför förordat en
rätt för medlemmen att få tillbaka insatsen inom en
kortare tid.
För att den kooperativa hyresrätten som boende-
form ska stärkas behöver en särbestämmelse om
tidpunkten för återbetalning införas i lagen. Tiden för
återbetalning av medlemsinsatsen bör begränsas till
maximalt tolv månader efter det att medlemmen sagt
upp sig.
Fru talman! Utgångspunkten för vår bostadspoli-
tik är att människor själva ska kunna välja den bostad
de önskar och har råd med. Enligt regeringens förslag
ska beslut om ombildning till kooperativ hyresrätt
fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att
två tredjedelar av de boende måste gå med på försla-
get.
Kristdemokraterna har konsekvent hävdat att det
utökade majoritetskravet är omotiverat och att det
skulle vara tillräckligt om minst hälften av hyresgäs-
terna godkänner ombildningen. Detta krav på enkel
majoritet bör därför införas i den föreslagna lagens 4
kap. 1 §.
Den kooperativa hyresrätten är en boendeform
som syftar till att stärka hyresgästinflytandet. Men då
måste också vägen dit präglas av inflytande. Rege-
ringen påstår dock att grundidén med kooperativ
hyresrätt - ökat medinflytande - talar för att samma
majoritetskrav som vid ombildning av bostadsrätt bör
gälla. Resultatet blir i stället att övergången till den
nya boendeformen försvåras.
Krav på enkel majoritet harmonierar också bättre
med propositionens förslag om regler för att ta tillba-
ka en intresseanmälan. Då föreslås det räcka att hy-
resgästerna i minst hälften av de uthyrda lägenheterna
ska ha röstat för att föreningen inte ska förvärva den
fasta egendomen. Det bör vara motsvarande krav vid
förvärv av en fastighet som vid återtagande av en
intresseanmälan.
Vi kristdemokrater vill att hyreslagen ska ändras
när det gäller bestämmelserna kring vräkning så att en
sådan alltid föregås av ett samrådsförfarande. Männi-
skor som har problem att behålla en reguljär bostad
måste ges ett bättre skydd än vad som i dag är fallet.
Eftersom lagstiftningen kring vräkning också ska
gälla för den kooperativa hyresrätten har vi markerat
detta i vår motion.
Bostadsutskottet har valt att behandla vårt yrkan-
de tillsammans med andra motioner som rör hyresla-
gens bestämmelser senare under våren. Vi kommer
därför att återkomma till vräkningsförfarandet vid ett
senare tillfälle.
Fru talman! Jag ställer mig bakom alla våra reser-
vationer men yrkar bifall endast till reservation nr 3.