Herr talman! Jag vill tacka Lennart Pettersson för dikten med det fina svenska språket och alla ord på f! Det passar bra med Frid även där. Jag förstår att du fick det svårt när du insåg att det var
herr
talman och inte
fru
talman som tjänstgjorde.
Som småjordbrukarson från Varaslätten känner jag verkligen för landsbygden. Många lantbrukares enda möjlighet att etablera sig på en gård var att arrendera gården. Genom arrendet fick de en etablering. De hade inte möjlighet att köpa sig en gård. Valet att leva på en arrenderad gård och allt vad det har medfört genom åren måste föranleda att man behandlas på ett särskilt generöst sätt när det gäller överlåtelse av gård och därmed ges en form av förtursrätt vid ett kommande förvärv.
Jag reagerar på och tycker att det är lite cyniskt när Lennart Pettersson hävdar att det bara hade varit för dessa att köpa en gård eftersom de visste spelreglerna. Men så enkelt kanske det inte var den dagen de ville etablera sig som lantbrukare. Möjligheten de hade var att arrendera en gård.
Är det inte rimligt att en lantbrukarfamilj som har etablerat sig via en arrendegård ska ha speciella fördelar och ha en form av förtur den dagen man vill och får möjlighet att överta gården?