Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Handelsändamålet i detaljplan m.m.

ERLING BAGER (fp), 1996-12-04 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen en

återgång till de regler i plan- och bygglagen, PBL,

som gällde före den av fyrpartiregeringen genomförda

lagändringen 1992. Regeringen vill ge kommunerna

möjligheter att i detaljplanerna kunna reglera handel-

sändamålen genom att särskilja partihandel från de-

taljhandel och genom att inom detaljhandeln särskilja

handel med livsmedel från handel med skrymmande

varor. I praktiken riskerar en sådan lagändring att

medföra ett stopp för nyetableringar av lågpriskedjor

och s.k. pris-pressar-pirater i många kommuner.

Vi i Folkpartiet anser att förslaget är mycket

olyckligt.

Livsmedelssektorn var en av 1980-talets värsta

inflationshärdar. Den främsta orsaken till detta var

stora brister i konkurrensen. Livsmedelssektorn kän-

netecknas fortfarande av stark företagarkoncentration

och av omfattande samverkan, främst inom föräd-

lings-, distributions-, och grossistleden men även i

viss utsträckning inom detaljhandeln.

Konkurrenssituationen har dock förbättrats under

senare år. EU-medlemskapet och den skärpta konkur-

renslagstiftningen har bidragit till lägre prisöknings-

takt för livsmedel.

En annan bidragande orsak var 1992 års ändring i

PBL, som bl.a. innebar att kommunernas reglerings-

möjligheter begränsades genom en uttrycklig före-

skrift om att bestämmelser om byggnaders använd-

ning inte får utformas så att effektiv konkurrens mot-

verkas.

Grunden för lagändringen 1992 var att bestäm-

melserna i PBL innebar ett påtagligt etableringshin-

der, främst för lågpriskedjor. Konkurrensverket, för-

utvarande Näringsfrihetsombudsmannen, och Statens

pris- och konkurrensverk, SPK, kritiserade vid flera

tillfällen kommunerna för att de tillämpade PBL så att

nyetablering och omstrukturering av livsmedelshan-

deln förhindrades.

Inte sällan fick dessutom den redan etablerade

handeln tillfälle att yttra sig i samband med den

kommunala behovsprövningen, vilket bidrog till att

lagtillämpningen konserverade ställningen inom den

befintliga branschstrukturen.

Mycket tyder på att lagändringen 1992 har fått

positiva effekter. I Konkurrensberedningens slutbe-

tänkande, EU, konsumenten och maten - förvänt-

ningar och verklighet, konstaterades att konkurrensen

inom detaljhandeln förbättrats som en följd av änd-

ringen i PBL.

Förändringen har bidragit till lågpriskedjornas ex-

pansion, till lägre matpriser och till ett mer varierat

utbud för hushållen, inte minst för barnfamiljerna,

som har kunnat pressa sina matkonton.

Fru talman! En väl fungerande konkurrens gynnar

alltid i första hand konsumenterna. Den stimulerar till

förnyelse och är ett av de mest betydelsefulla medlen

för långsiktig effektivitet. Omvänt leder brister i kon-

kurrensen till det motsatta: högre priser och svaga

motiv för effektivisering och rationalisering av verk-

samheten.

Inom livsmedelssektorn är det angeläget att ut-

vecklingen går mot ökad konkurrens. Regeringens

förslag kommer att få motsatt effekt.

Regeringens främsta motiv för en återställare i

PBL sägs vara kommunernas behov av att begränsa

den totala vägtrafiken och att främja utvecklingen mot

en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Men något

underlag som entydigt visar att avsaknaden av regle-

ringsmöjligheterna fått negativa effekter för trafikmil-

jön presenteras inte.

Anmärkningsvärt är också att regeringen inte har

analyserat hur konkurrensförhållandena inom livsme-

delssektorn skulle påverkas av den föreslagna la-

gändringen. Vår bestämda uppfattning i Folkpartiet är

att de föreslagna förändringarna i PBL leder till sam-

hällsekonomiska förluster, och genom försämrad

konkurrens högre priser och ett mindre varierat utbud

för konsumenterna.

Jag är egentligen inte förvånad att Socialdemokra-

terna vill reglera och styra mer av även handelns

etableringar. Det har Socialdemokraterna alltid velat

göra. Det som förvånar mig är Centerns ställningsta-

gande. Först är man med i fyrpartiregeringen och

genomför en politik, därefter vänder man på kappan

och kör med Socialdemokraternas hjälp över de be-

slut som Centern var ansvarigt för i fyrpartiregeringen

som innebar att man i PBL underlättade för livsme-

delshandeln. Det är detta som är mycket förvånande

när denna återställare genomförs.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till

reservationerna 1 och 4 till detta betänkande.

Debatten

Hämtad sida: 45

45 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ERLING BAGER (fp): Handelsändamålet i detaljplan m.m. (1996-12-04) — PRESS0