Fru talman! Låt mig konstatera att jag inte fick ett enda svar på de frågor som jag ställde till Andreas Norlén. Mandatperiod efter mandatperiod, i valrörelsen och i de löften som lämnades av de borgerliga partierna har utnämningspolitiken varit en väldigt viktig fråga. Det är ni som har haft det höga tonläget, Andreas Norlén. Det är ni som gick till val på att reformera utnämningspolitiken. Det var ni som anklagade den socialdemokratiska regeringen för att göra fel.
Nu har ni chansen. Ni har suttit i fyra år. Vad kommer ni med? Jo, ni kommer med ett förslag om att mörklägga rekryteringsprocessen. Det är klart att man blir upprörd, och det är inte bara jag som blir upprörd. Jag utgår ifrån att alla de som trodde att ni skulle göra någonting är väldigt upprörda också. Det är ett hyckleri, Andreas Norlén. Det är att bryta vallöften, och det är det som jag diskuterar. Det är det som vi granskar. Vad gör den här regeringen? Vad gör den moderatledda regeringen? Vad gör den borgerliga majoriteten i denna riksdag? Ni står inte för det ni gick till val på. Var är alla dessa förslag? Det finns inte ett enda förslag att diskutera i dag. Det är ynkligt. Det är bedrövligt.
Jag gick dessutom igenom att ni försöker måla upp en bild av att ni på något sätt har någon form av öppenhet och transparens i dag, som ni sedan ska förbyta i mörkläggning i och för sig. Det är inte sant. Det är det, Andreas Norlén, som den här debatten handlar om. Det var ni som gick till val på att reformera utnämningspolitiken. Det var ni som sade att ni skulle ha utskottsförhör. Det var ni som sade att nu skulle det bli nomineringskommittéer. Det var ni som sade att nu skulle det minsann annonseras överallt och att det skulle vara helt öppet. Det blir ingenting av det hela mer än ändringar i sekretesslagen och inskränkningar av offentlighetsprincipen. Varför, Andreas Norlén?