Fru talman! I detta betänkande är Moderata sam-
lingspartiet ense med majoriteten om att samtliga där
behandlade motioner bör avslås. Jag vill ändå framfö-
ra några kortfattade reflexioner om hur vi ser på dessa
frågor.
De aktuella motionerna har av utskottet blivit fö-
remål för en omfattande remissbehandling. Remiss-
yttrandena, som i sin helhet fogats till betänkandet
som bil. 2, är en intressant läsning. Av yttrandet från
Svenska Franchiseföreningen framgår t.ex. att flerta-
let av motionerna synes vara resultatet av en ovanligt
framgångsrik lobbying från en enda person.
Av remissyttrandena från Svenska Franchiseföre-
ningen, Sveriges advokatsamfund, Föreningen
Svenskt Näringsliv m.fl. framgår bl.a. följande. Sve-
rige är ett av världens franchisetätaste länder. Fran-
chising har haft stor betydelse för tillväxten i vårt
land. Motionärernas syn på franchisetagaren som den
svagare parten som är i behov av skyddsregler på
samma sätt som en arbetstagare eller hyrestagare
bygger på en felsyn. Franchisetagaren är inte anställd
utan har själv valt att vara företagare. Allt företagan-
de innefattar chansen att lyckas och risken att miss-
lyckas. Där citeras en utredning som visar att franchi-
setagaren rentav kan ha en starkare ställning än andra
företagare. Andelen konkurser under ett bolags tre
första år är nämligen inom franchising 5 % jämfört
med 30 % inom nyföretagande i allmänhet. Befintlig
lagstiftning och av branschen upprättade regler och
självsanerande organ erbjuder tillräckligt skydd för
franchisetagare. Så långt remissyttrandena.
Moderata samlingspartiet instämmer i dessa be-
dömningar. Vi anser, i likhet med de flesta remissin-
stanser, att inga sådana missförhållanden på franchi-
seområdet har påvisats som skulle motivera det in-
grepp i avtalsfriheten som motionärerna efterlyser.
Lagreglering skulle verka direkt hämmande på ut-
vecklingen av franchising och orsaka ökade kostnader
för företagen och för konsumenterna. Om en lagre-
glering över huvud taget ska aktualiseras är detta
ingenting som Sverige ensidigt kan eller bör införa.
Vi bör, som utskottsmajoriteten anför, avvakta arbetet
inom Unidroit.
Tanja Linderborg efterlyser klara verba. För Mo-
derata samlingspartiets räkning kan jag meddela att vi
inte anser att det behövs någon lagstiftning. Tanja
Linderborg lade ned ett stort engagemang i att förkla-
ra att det behövs en lagstiftning, men hon nämnde
inte med ett enda ord varför.
Vad gäller avtalsvillkor mellan näringsidkare
gäller ju enligt 36 § avtalslagen att avtalsvillkor får
jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är
oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständig-
heterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade för-
hållanden och omständigheterna i övrigt. I fråga om
skiljeklausuler i avtal mellan näringsidkare som är
jämställda bör enligt förarbetena jämkning som regel
inte förekomma. I rättsfallet NJA 1992 s. 290 säger
emellertid Högsta domstolen att en jämkning ändå
kan vara påkallad om t.ex. avtalet har likhet med ett
anställningsförhållande eller då en resurssvag fran-
chisetagare behöver samma skydd som en konsument
mot kostnadsriskerna med ett skiljeavtal.
Advokaten Rolf Åbjörnsson citerade flera gånger
vad Företagarnas Riksorganisation har sagt, men han
citerade inte alls vad Sveriges advokatsamfund har
sagt på den punkten: "Skydd för en svagare part i ett
avtalsförhållande utöver möjligheten att jämka avtal
enligt 36 § avtalslagen är inte enligt Advokatsamfun-
dets mening påkallat, då nyssnämnda lagbestämmelse
just tar sikte på sådana situationer som skulle kunna
uppstå om en stark franchisegivare missbrukar sin
ställning."
Flera av de andra remissinstanserna uttrycker sig
på ungefär samma sätt.
Det faktum att stora företag i allmänhet har större
finansiella muskler än småföretagen är ett generellt
problem och inte specifikt för franchising. Därför bör
vi också nöja oss med avtalslagens generella regelsy-
stem. Avtalsfriheten är en av företagandets viktigaste
principer, och för att inskränkningar i denna ska ac-
cepteras måste det föreligga ett klart dokumenterat
behov. Vi moderater har inte övertygats om att det
finns något sådant behov och ansluter oss därför till
utskottets bedömning och förslag.