Herr talman! Vi hade en mycket omfattande inter-
pellationsdebatt i det här ärendet, särskilt när det
gäller fredsprocessen, som Ingrid Näslund berörde.
Det är väl drygt ett halvår sedan. Tyvärr har det inte
hänt något positivt sedan dess, snarare har hela pro-
cessen gått i stå.
Jag tycker att det är viktigt att se hur man kan nå
resultat. Det måste vara det allra viktigaste. Jag skall
inte här ägna mig åt att recensera olika uttalanden.
Det gäller att stärka EU:s roll, som jag ser det. Vi
får snart ett förslag om att ratificera avtalet mellan EU
och PLO. Jag tror att det kommer den 27 februari.
Skrivelsen ingår i Europa-Medelhavsavtalen om
handel och samarbete, och EU tecknar det med PLO
som representant för den palestinska myndigheten i
Västbanken och Gazaområdet. Det kan stärka det
palestinska samhället, vilket jag tror är nödvändigt.
Det är viktigt att Europa uppträder enigt när det
gäller att stödja en långsiktig ekonomisk och social
utveckling i de palestinska områdena. Palestinierna är
inte ett folk som skall leva på bidrag, utan på arbete
och handel. Därför stöder också EU palestiniernas
tillträde till handel på alla väsentliga områden. Jag
hoppas att det också ingår möjlighet att utnyttja vägar,
hamnar och flyg.
Jag skulle vilja ställa en fråga till utrikesministern:
Kommer det inom en inte alltför avlägsen framtid att
bli möjligt för det palestinska samhället att utnyttja de
resurser i infrastruktur som redan finns inom dess
område?
EU skall också engagera sig mer i fredsprocessen
och ge stöd åt strävandena att gå vidare sedan Osloav-
talet kört fast. Det krävs då att man också samarbetar
med USA. Men personligen tror jag att Europa via
EU kan spela en vidare roll, t.ex. genom det handels-
och samarbetsavtal som vi snart skall godkänna. Det
gör det inte möjligt med enskilda utspel från EU-
ländernas sida, förutsatt att vi verkligen stöder den
europeiska gemenskapens strävanden till samarbete i
Mellanöstern och även stöder FN:s insatser.
EU planerar ju ett vidgat samarbete när det gäller
Mellanöstern. Om man tittar på kommissionens ar-
betsplan för 1998 finner man att den säger att man
skall ha stärkt närvaro i Mellanöstern. Man vill stödja
de integreringar som finns av ekonomierna där. Man
vill också etablera sig som en av de viktigaste freds-
faktorerna i området, vilket jag ser mycket positivt på.
I papperen från ordförandeskapet, som vi snart
skall behandla i utrikesutskottet, och i informationen
från utrikesministern står det ungefär samma sak.
Storbritannien är ordförandeland, och det framgår att
man vill säkerställa att EU:s och USA:s ansträngning-
ar förstärker och kompletterar varandra, vilket jag ser
positivt på.
En kort avslutande fråga: Vilken roll spelar Sveri-
ge i EU när det gäller att stärka de olika positioner jag
har nämnt?