Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till reservation nr 8.
Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer men för tids vinnande yrkar vi bifall bara till nr 8.
Vi är nu inne i det sista halvåret av den här mandatperioden. Fyra år har snart gått och det är dags att göra bokslut över den borgerliga regeringens förslag och beslut.
Vad var det som de borgerliga gick till val på?
Det var bland annat att ni inte skulle äventyra statens budget genom att låna till reformer. Ni gick till val på arbetslinjen och full sysselsättning, och ni skulle minska utanförskapet.
Vad blev resultatet?
Man har lånat till skattesänkningar. Det är skattesänkningar som främst gynnar dem som redan har gott om pengar - 60 procent av skattesänkningarna har gått till de 10 procent i Sverige som har de högsta inkomsterna.
Arbetslösheten har ökat och är nu över 100 000. Utanförskapet har också ökat och är i dag över 70 000 med den definiering som ni själva hade 2006.
Ni sade också att färre skulle leva på det som ni kallar för bidrag, det vill säga vårt gemensamma försäkringssystem. Där har ni i och för sig klarat era ambitioner genom att kasta ut folk ur våra gemensamma försäkringssystem i ovisshet och otrygghet, och ni har överfört kostnaderna till kommunernas försörjningsstöd. Försörjningsstödet ökar nu i 90 procent av landets 290 kommuner och kostnaden har ökat.
Fru talman! Vi hade tänkt att vi skulle göra ett bokslut på punktskatteområdet också, men det var betydligt svårare. Om man tittar på vad de borgerliga partierna gick till val på 2006 ser man att det inte var något gemensamt utspel i dessa frågor. Moderaterna tyckte inte att det var en fråga av intresse. Centerpartiet hade en omfattande politik på miljösidan men ingen på skattesidan för att styra sin politik i rätt riktning. Däremot hade Folkpartiet och Kristdemokraterna ett förslag var på punktskatteområdet. Folkpartiet ville sänka alkoholskatten. Kristdemokraterna ville sänka bensinskatten. Av dessa två förslag har det inte blivit något, och jag tycker att vi kan lämna dem därhän.
Det man hade gemensamt var att man ville göra något åt havsmiljön, inte minst i Östersjön som ju alla vet att det finns stora miljöproblem med. Man har lagt fram en strategi, vilket är bra. Men sedan kom nästa steg: man tar bort skatten på handelsgödsel. Handelsgödsel, alltså kväve och fosfor, är som vi vet ett av de stora problemen med läckage ut i bland annat Östersjön.
Jag förstår att man kände att man ville ge Sveriges lantbrukare något eftersom det fanns ett missnöje hos dem med den borgerliga politiken. Om man ser det ur havsmiljöns och Östersjöns synpunkt var det ett mycket motsägelsefullt beslut. En folkpartist från de gröna liberalerna uttryckte det diplomatiskt: Det här var inte bra.
Fru talman! Nästa fråga som jag också ställer mig oerhört frågande till är den borgerliga regeringens avfallspolitik. Man har nu beslutat att ta bort avfallsförbränningsskatten. Man tyckte inte att den hade någon styrande effekt. Om detta råder det dock oenighet i branschen. Återvinningsindustrierna menar till exempel att man skulle behålla skatten och utveckla den så att den fick en bättre styrande effekt. Den borgerliga majoriteten valde att ta bort den utan att komma med förslag på hur man skulle kunna förbättra i riktning mot avfallshierarkins utformning.
Ni har under dessa fyra år inte lagt fram något förslag på detta område. Innan jag gick hit till kammaren tittade jag på regeringens hemsida efter vad som fanns om avfall och kretslopp. Det fanns ingenting om det. Det kanske kommer nästa vecka; ni har sista chansen då. Det ser vi fram emot.
Ingenting har hänt på det området. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det är ett område som växer, det händer mycket, det utvecklas och inte minst skapar det mycket sysselsättning.
Jag vill till sist ta upp frågan om alkoholskatt på söt cider och alkoläsk. Denna fråga har vi haft uppe hela mandatperioden. Regeringen har inte gjort något. De borgerliga ledamöterna i skatteutskottet gör ingenting, trots att de tycker som vi i oppositionen i frågan, utan skriver i betänkandet att frågan är uppmärksammad i Regeringskansliet.
Alkoholpolitik och alkoholskatter är ingen lätt fråga eftersom den styrs av EU. EU tycker att handel med alkohol är som handel med vilken vara som helst, medan vi i Sverige har en social dimension på frågan.
När det gäller skatt på söt cider och alkoläsk finns det en möjlighet. Även andra länder inom unionen har uppmärksammat de problem som dessa drycker har orsakat, främst bland ungdomar och yngre kvinnor. Flera länder, till exempel Tyskland och Frankrike, har infört en särskild skatt eller avgift på alkoläsk. Resultatet har varit påtagligt och ett par produkter har försvunnit ur sortimentet. Det finns uppenbarligen en möjlighet att få till stånd höjda alkoholskatter på just dessa drycker, men den borgerliga regimen har inte tagit tag i frågan och de borgerliga ledamöterna i skatteutskottet agerar inte, vilket vi bara kan beklaga.