Fru talman! Det är troligen mitt eget fel att det har blivit en miss. Jag har bara fyra minuter på mig, så jag ska försöka prata ganska fort.
Var finns de politiska konflikterna inom förskolans område? Jag har försökt att titta på en del av reservationerna och tar några axplock för att visa var konflikterna finns. Jag tar tre exempel.
Det finns skillnader när det gäller synen på målsättningen i förskolan, där Folkpartiet och kanske också Moderaterna vill, som jag ser det, "skolifiera" förskolan. Införande av mål att uppnå kan inte tolkas på annat sätt. Om jag fattar det hela rätt menar Kristdemokraterna att omsorgsbegreppet är det viktigaste och motsätter sig tankarna om förskolan som egen skolform. Jag och Vänsterpartiet menar att genom att göra förskolan till en egen skolform kan vi tydliggöra det speciella som finns inom förskolan, där naturligtvis lek i olika former ska utgöra en viktig del.
Kristdemokraterna menar att läroplanen för förskolan ska få samma skrivningar som läroplanen för grundskolan beträffande beskrivningen av samhällets värdegrund. Jag kan se att det väl inte finns något annat parti som stöder Kristdemokraterna i den här frågan. Jag och Vänsterpartiet menar att det borde vara grundskolans läroplan som skulle anpassas till förskolans. Naturligtvis är det oerhört viktigt att betona värdegrundsarbetet i förskolans arbete. Här gjorde Inger Davidson en utmärkt beskrivning.
En tredje fråga är att i vad jag kallar den heliga valfrihetens namn vill de borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet införa en fri etableringsrätt för förskoleverksamhet. Det kopplar man till en skyldighet för kommunerna att lämna bidrag. Jag tror och menar att det avsevärt skulle försvåra kommunernas möjligheter att planera och finansiera förskoleverksamheten. Jag är lite förvånad över att inte Miljöpartiet finns med i reservationen 43, men det får vi väl ta i särskild ordning.
Fru talman! Vänsterpartiet har ett antal reservationer där vi lyfter fram frågor om behovet av tydliggörande av kvalitetsredovisningar och om vikten av att närhetsprincipen kan utformas så att barnperspektivet blir tydligt. Vi pekar också på förslag som kan skapa möjligheter för föräldrar att endast behöva ställa sig i en förskolekö. För tids vinnande yrkar jag dock bifall endast till reservation 37 under punkt 31.
I ett särskilt yttrande för vi ett resonemang om skolbarnomsorgen, som inte har tagits upp här. Jämfört med övriga barnomsorgsformer är skolbarnomsorgen för 10-12-åringar dåligt utbyggd. Det är viktigt, tycker jag, att kommunerna är medvetna om sitt ansvar för denna åldersgrupp. Skolbarnomsorgen för 10-12-åringar ska ingå i det så kallade skolsystemet. Den ska enligt skollagen komplettera skolan och erbjuda barnen meningsfull fritid och stöd till utveckling. Jag som vänsterpartist anser att det ur flera perspektiv är olyckligt att barn i åldrarna 10-12 år inte omfattas av rätten till fritidshem.
Fru talman! Till slut på dessa mina korta fyra minuter ska jag seriöst peka på några av de utmaningar som vi står inför, några frågeställningar som har varit uppe i den här debatten.
Ska vi ha riktade statsbidrag? Hur ska vi i så fall utforma dem? Vilken form av styrning ska vi ha för att säkerställa att barngruppernas storlek minskar och personaltätheten ökar? Hur klarar vi att få fram tillräckligt med välutbildad personal? Hur kan vi agera för att det ska bli fler män i förskolan? Hur arbetar vi för att förskolans läroplan ska få än större genomslag? Och hur tydliggör vi kommunernas ansvar för att ordna barnomsorg när föräldrarna har obekväm arbetstid?
Förskolan har blivit en självklar del av den generella välfärden. Men förskolan står ständigt inför nya utmaningar. Min och Vänsterpartiets förhoppning är att förskolan ska fortsätta att vara en högt prioriterad fråga.