Herr talman! I Svenska Dagbladet i dag kunde man läsa att i Stockholm skulle nu överskottet i finanserna användas till att stärka förskolan. Det är bra, därför att det finns ett tydligt behov av att stärka förskolan i Stockholm. Man har långa köer, och man klarar inte barnomsorgsgarantin. Man har dessutom stora barngrupper i förskolan.
Det är bra att man satsar. Men jag måste också fråga varför man bara nu, när vi är på toppen av högkonjunkturen, tycker att det är lönt att satsa på förskolan. Varför gjorde man inte det tidigare? Vad säger detta om vilken prioritering man ger förskolan i Stockholm när det krävs en väldigt stark högkonjunktur under många år för att man ska göra de här viktiga satsningarna, för att man ska klara barnomsorgsgarantin och för att man ska få mindre grupper? Jag tror att det är en farlig inställning att det är enbart på toppen av en högkonjunktur som man kan göra den här typen av viktiga satsningar.
Visst är många föräldrar nöjda med förskolan, och det finns säkert all anledning att vara det. När man gör undersökningar om kundnöjdhet och föräldrarnas inställning till förskolan kommer förskolan ut ganska bra. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att det också finns sprickor, att det gäller att upptäcka de sprickorna, förtydliga dem och göra någonting åt dem. Vi har långa köer på många ställen. Vi har fortfarande stora grupper på många ställen. Vi har en stor och tilltagande brist på förskollärare. Vi har uppenbara brister i arbetsmiljön och miljön i många förskolor.
Låt mig börja med de stora barngrupperna. Inför den här mandatperioden, fru talman, lovade Socialdemokraterna krafttag mot barngruppernas storlek: De skulle bli mindre. Det var i själva verket nr 1 bland vallöftena i sossarnas valmanifest. När vi lämnar den här valperioden tror jag att man kommer att se att det inte blev riktigt så. När löftet skulle konkretiseras sade man att det skulle vara max 15 barn i en grupp. Jag tror att vi kommer att få se att det inte blev riktigt så. När vi lämnar den här mandatperioden och de fyra åren med Lena Hallengren kommer vi att ha kvar barngruppernas storlek på en väldigt hög nivå.
Dessutom börjar man i en lång rad kommuner just nu pressa in fler barn i grupperna, trots att de redan är stora. En undersökning av tidskriften Dagens Samhälle visar att nästan hälften av landets kommuner har gjort barngrupperna större de senaste månaderna. Trots detta säger förskoleministern och utskottsmajoriteten nej till Folkpartiets krav på tak för barngrupperna. Varför är det så? Folkpartiet vill ha mål för personaltätheten, men varför säger majoriteten nej till detta?
Fru talman! De stora barngrupperna sätter naturligtvis spår. Jag tror inte att någon kan motsäga det. Vi kan hoppas att spåren inte blir för stora och starka, men man tar stora risker om man låter barn vistas i stora grupper och i lokaler som inte är anpassade för många barn.
De senaste åren har vi fått flera larmrapporter om fler förskolebarn som är i behov av särskilt stöd. Man undrar hur det går för dem när de sedan kommer till skolan. Vi har fått höra om fler barn som har problem med hörseln, som har tinnitus på grund av höga ljudnivåer i stora barngrupper. Vi får höra om fler barn med stressymtom. Vi hör att rätt många föräldrar funderar varför deras barn är mer högljudda vid matbordet, varför de pratar onormalt högt även i hemmet.
Förskolan är viktig i sig, men det är också viktigt för skolan att förskolan fungerar bra. Ska fler klara skolans mål, precis som Margareta Pålsson var inne på tidigare, är det viktigt att förskolan gör sitt uppdrag. Förskolan har i dag pedagogiska ambitioner. Jag tror att man har svårt att nå de pedagogiska ambitionerna därför att man har för stora grupper, dåligt anpassade lokaler och för få förskollärare. Men det är viktigt att förskolan har de pedagogiska ambitionerna.
I själva verket tror jag och Folkpartiet att de pedagogiska ambitionerna borde bli högre. Det borde finnas tydligare mål för vad man ska uppnå i förskolan. Det borde vara en starkare ställning för förskollärarna, som är pedagogiskt utbildade. Föräldrarna borde få tydligare besked om den utveckling som barnen har i förskolan.
Folkpartiet säger som bekant att man ska satsa tidigt i grundskolan. Vi tror att det är smart att satsa på att eleverna ska lära sig läsa och skriva tidigt i grundskolan därför att det då är lättare, viktigare och bäst för eleven. Men det är också viktigt att inse att förskolan kan lägga en bra grund för att klara grundskolan senare.
Därför är det bekymmersamt att Socialdemokraterna i Stockholm, landets största kommun, tycker att det är värt att satsa på förskolan, få ned barngrupperna och minska köerna endast när vi är på toppen av en högkonjunktur. Det säger en del om vilka prioriteringar man gör på förskolan inom socialdemokratin och regeringen. Det säger en del om att det är när vi närmar oss valet som man ger nya löften hela tiden. Det säger en del om prioriteringarna, och jag tror att det är en felaktig prioritering. Det är möjligt att det ger röster i valet. Det är möjligt att det är bra att kunna visa upp någonting på toppen av en högkonjunktur. Men på lång sikt är det ingen besparing att ha stora barngrupper i förskolan, låta barn stå utanför förskolan och låta dem stå i långa köer så att föräldrarna inte kan gå tillbaka till jobbet när de skulle vilja.
Fru talman! Jag skulle också, precis som Margareta Pålsson tidigare, vilja yrka bifall till reservation 18 men samtidigt göra kammaren uppmärksam på att Folkpartiet har en lång rad mycket bra förslag för att förstärka förskolan.