Herr talman! Ekonomi i balans, stabil krona, ett
bra ränteläge, konvergensprogram och rättvis kom-
munal skatteutjämning - om detta talas det i timmar i
denna kammare och även i andra beslutande försam-
lingar. Det skrivs och debatteras i massmedierna,
spalter upp och spalter ned.
Visst är det oerhört viktiga bitar. Det är väldigt
viktigt för landet att vi får ordning på pengarna och på
ekonomin. Det skall vi också se till att vi får.
Men vad hjälper det oss enskilda människor om
ekonomin är bra och vi har många kronor men luften
vi andas är förpestad, vattnet vi dricker är förgiftat
och den mat vi äter inte ger oss den näring vi så väl
behöver - om vardagen inte fungerar? Vad är valfri-
het värt, moderater, om tjänsterna inte fungerar, om
skola och omsorgen om barn och äldre inte motsvarar
den kvalitet och kvantitet som vi har rätt att fordra?
Om alla dessa vardagsfrågor handlar faktiskt kon-
sumentpolitiken.
Kära konsumenter! Konsumenter är vi ju allihopa,
såväl talmannen som vi enskilda riksdagsledamöter.
Alla är vi konsumenter - alltifrån den lilla bebisen till
den äldre, äldre människan. Alla konsumerar vi varor
och tjänster. Utifrån vad vi efterfrågar och anser oss
ha behov av produceras det. Varje dag, varje stund,
alla tider på dygnet och hela året om är vi verksamma.
Har ni tänkt på vilket ansvar vi konsumenter har? Det
är vi som egentligen leder producenterna.
Vi skall ha ett bra liv, den stund vi har här på jor-
den. Det vill vi också att alla medmänniskor på andra
platser på vår gemensamma jord skall ha. Därför är
detta betänkande om konsumentpolitikens mål och
inriktning oerhört viktigt. Det är viktigt att vi antar
mål och ger inriktningar, men det viktigaste är att vi
ser till att de också efterlevs. Vardagen måste nämli-
gen fungera.
Inom parentes måste jag få berätta för er att vi re-
presentanter för olika politiska kvinnoorganisationer
här i riksdagen i fredags träffade kvinnor från Bosni-
en, som var på besök. De berättade för oss hur varda-
gen blir i ett land där det mål man måste ha för att
livet skall fungera är förfelat och när hat och aggres-
sion får råda.
"Vi har inte färskt rent vatten i Sarajevo." Orden
ekar fortfarande i mitt huvud.
Jag träffade faktiskt kvinnorna i en paus just i mitt
arbete med att förbereda detta inlägg om konsument-
politikens mål och inriktning för oss i Sverige och för
oss som medlemmar i Europa. Det kändes mycket
märkligt att gå tillbaks till skrivbordet och fortsätta,
men samtidigt oerhört angeläget. Engagemang för
frågor måste vi ha - engagemang för krig och fred
och för att ekonomi och ekologi hör ihop.
Målet för konsumentpolitiken - att främja utveck-
lingen av en god miljö och på sikt inlemma konsu-
mentpolitiken i det s.k. kretsloppssamhället - ser nu
ut att få sin fullbordan. Från Centerns sida ser vi detta
med tillfredsställelse. Konsumenternas ställning -
dvs. allas vår ställning - skall också stärkas på mark-
naden, och en konsumentmedveten strategi skall ut-
vecklas även i det internationella sammanhanget, inte
minst i EU.
Vi anser emellertid att det är litet beklagligt att ar-
betet har fördröjts genom att den nuvarande regering-
en återkallar den förra regeringens proposition, som
faktiskt i huvudsak hade liknande innehåll. Den åt-
gärden tycker vi var helt onödig.
Det finns dock ingenting som är så olönsamt och
så resurskrävande som att gråta över spilld mjölk. Det
tänker vi från Centern inte göra, utan vi ser nu framåt.
Vi är beredda att hjälpa till så att Sverige får ett hel-
täckande konsumentpolitiskt program. Det är långt
kvar dit, men detta är en bra början.
De i propositionen förslagna målen och inrikt-
ningarna är i stort identiska med de mål som vi anför-
de från Centerns sida under den allmänna motionsti-
den. Vi har dock i vår motion krävt ett tydligare utta-
lande när det gäller miljömålets prioritering. Men
eftersom man faktiskt i detta betänkande skriver att en
utredning skall tillsättas som har direktiv att arbeta
med miljöfrågorna nöjer vi oss för närvarande med att
till betänkandet foga ett särskilt yttrande över de frå-
gorna. Vi kommer att bevaka att utredningen verkli-
gen följer intentionerna, och vi avvaktar med stort
intresse inför 1996, då man säger att den skall vara
klar.
Jag vill ändå berätta för er vilka mål vi i Center-
partiet har när det gäller konsumentpolitiskt program.
Först och främst har vi miljömålet. Det skall
främja konsumenternas intresse av att bidra till en god
miljö och ett hållbart samhälle. Konsumenternas hälsa
och säkerhet skall också främjas. Konsumenternas
rättsliga ställning, dvs. konsumenternas makt och
inflytande, skall stärkas. Hushållens möjligheter att
väl utnyttja sina resurser skall främjas, och konsumen-
terna skall hjälpas till ett bra val.
Det finns dock några områden som inte är tillfyl-
lest i detta betänkande och som vi har tagit upp i våra
reservationer. Vi vill påtala det här i dag. Det är frå-
gor som rör konsumentinflytande och konsumenten-
gagemang i reservation nr 7 mom. 5. Vi påtalar där
vikten av en landsomfattande kampanj i syfte att ge
oss konsumenter kunskaper om vad EU-
medlemskapet innebär.
Det är en ny situation, och det florerar en massa
rykten om vad det handlar om. Vilka nya regler är det
som gäller för oss, och vilka konsumtionsmönster ger
de?
Vidare gäller det reservation 14 om konsument-
politiskt arbete inom EU. Vi vill ha ett tilläggsdirektiv
till Konsumentberedningen. Vi anser nämligen att det
finns ett behov att låta någon utanför regeringskansliet
analysera och granska den internationella utveckling-
en på konsumentområdet.
Dessa två reservationer yrkar jag bifall till, fru
talman. Men vi står naturligtvis även bakom de andra
reservationerna, t.ex. reservation 19 om möjligheterna
för miljö- och konsumentorganisationer samt småföre-
tagare att ha representation i Miljömärkningsstyrel-
sen.
Inte minst viktigt är det vi påtalar i reservation 21
om insatser för utbildning och utnyttjande av ny in-
formationsteknik.
Till sist, fru talman, gäller det också Konsument-
verkets framtida arbetsuppgifter. Vi framför att Kon-
sumentverket även skall ha ansvar för livsmedelsfrå-
gorna.
Beträffande frågan om diskriminerande reklam
vill vi erinra om att vi har samma inställning som vi
redovisade för två månader sedan i betänkandet
1994/95:LU16. Vi anser fortfarande att ett förbud mot
diskriminerande reklam är påkallat. Bort med sådant
otyg!
Vi vill också erinra om betydelsen av konsument-
upplysning och samarbete med frivilliga organisatio-
ner, bl.a. studieförbunden och hushållningssällskapen.
De är en stor resurs.
Jag vill alltså med detta yrka bifall till Centerns
reservationer nr 7 och nr 14. Jag uttalar också en
tillfredsställelse över att vi nu äntligen har påbörjat
arbetet med att få fram ett mål för konsumentpolitiken
i Sverige.