Fru talman! Vi har inte varit med i beredningsar-
betet i lagutskottet och därför får jag yrka bifall till
motion L48, punkterna 1 och 2. Jag yrkar även bifall
till motion L905.
Allmänt sett har vi tidigare formulerat målet för
konsumentpolitiken på följande sätt: Att främja hus-
hållens möjligheter att utnyttja sina resurser på bästa
sätt enligt egna önskemål. Att främja konsumenternas
rättsliga ställning. Att främja konsumenternas hälsa
och säkerhet och att främja konsumenternas intresse
av att medverka till en långsiktigt hållbar utveckling
genom att bidra till en god miljö.
Såvitt vi kan förstå, överensstämmer detta i det
stora hela med de mål och riktlinjer som regeringen
nu har lagt fram. Det är alltså inte någon förändring
egentligen i förhållande till vad som sades i den pro-
position som drogs tillbaka av den tidigare regering-
en.
Det är gott och väl att konstatera att man i stort
sett är överens om de övergripande målen. Då kan
man gå vidare. Vi har bara några synpunkter beträf-
fande riktlinjerna i fråga om några kompletteringar.
Vi tycker att de konsumentpolitiska åtgärderna ba-
ra skall vidtas i statlig regi när detta är väsentligt och
bara när åtgärderna inte kan utföras bättre av någon
annan aktör. Ett väsentlighetskrav skall därför ställas
upp. Vad som kan anses vara väsentligt får prövas i
relation till de uppställda målen.
Konsumentpolitiken skall uppmärksamma sådana
produkter som har nödvändighetskaraktär. Den statli-
ga konsumentverksamheten bör, t.ex. vad det gäller
baskonsumtionen, inte omfatta produkter som anting-
en kostar förhållandevis litet och alltså har liten bety-
delse för hushållens utnyttjande av sina ekonomiska
resurser, eller som har föga betydelse för möjligheter-
na att spara tid eller pengar. Inte heller bör den gälla
produkter av utpräglad lyxkaraktär.
En annan komplettering är att frågan om inrättan-
de av lokala reklamationsråd bör prövas. Det är en
frågan som jag i och för sig inte kunnat se att utskottet
över huvud taget har behandlat.
Enligt vår bedömning skulle väl fungerande lokala
reklammationsråd kunna spela en viktig roll i konsu-
mentpolitiken. Råden kan exempelvis arbeta för goda
förhållanden mellan konsumentintressena och närings-
idkarna lokalt. De kan också förmedla information om
gällande regler till bl.a. det lokala näringslivet. Råden
kan dessutom medverka till lösning av tvister mellan
näringsidkare och konsumenter. De kommunala kon-
sumentvägledarna bör spela en viktig roll i ett sådant
råd.
I övrigt tycker vi att det är gott och väl med det
mesta som sägs här, och vi är inte bekymrade för att
man skall komma väl ut i den här frågan.
En detalj som ligger litet vid sidan av det här, är
vår motion om auktorisation av fastighetsvärderare.
Jag vill bara notera att utskottet har behandlat den här
frågan flera gånger tidigare, och att man alltid har
avvisat det här kravet. Nu avvisar man det dessutom
med hänvisning till att det efter fastighetskrisen är
självklart att aktörerna anlitar fastighetsvärderare med
hög kompetens och stor integritet.
Det är inte så alldeles säkert det, men man får ju
hoppas att det är så. Fastighetsvärderare är ju en rätt
anonym yrkeskategori, och gemene man har egentli-
gen ingen riktig uppfattning om vad de håller på med.
Jag skulle dock vilja försäkra att fastighetskrisen
enligt min mening till en del förorsakats av felaktiga
värderingar. Det har varit väldigt olyckligt och ännu
har inte detta kunnat utredas till fullo, men man har
haft en väldigt central roll. Därför tycker vi att det
vore väldigt viktigt att man för framtiden såg till att vi
i vårt land hade auktoriserade fastighetsvärderare, så
att man kunde förlita sig på att de verkligen har den
utbildning, erfarenhet och integritet som krävs för
detta faktiskt ganska viktiga värv.
Av någon anledning har man haft mycket lättare
att lagstifta om fastighetsmäklare. Det är väl i och för
sig intressant att fastighetsmäklarna gör ett bra jobb,
men det har ganska liten betydelse för nationens väl
och ve.