Fru talman! Folkpartiet liberalerna anser att pro-
positionens innehåll är förvånansvärt tunt, och alla
viktiga frågor hänskjuts till vidare bearbetning. Det
tycker vi är beklagligt. Vi hade dessutom gärna sett
ett bredare och modernare synsätt på konsumentpoli-
tiken. Propositionen är en riktlinjeproposition, och
därför redovisar även vi våra riktlinjer för den framti-
da konsumentpolitiken.
"Konsumtionen är meningen med all produktion.
Producenternas intressen bör tillgodoses endast i den
mån det är nödvändigt för att främja konsumenternas
intressen." Detta konstaterande gjordes av den eko-
nomiska liberalismens fader Adam Smith. Hans och
vår utgångspunkt är att den enskilda människan bäst
känner sina unika behov och önskemål. Därför är
marknadsekonomin, där konsumenterna gör själv-
ständiga val mellan olika varor och tjänster, överläg-
sen alla andra ekonomiska system. I en marknadseko-
nomi tillåts olika producenter konkurrera om konsu-
menternas gunst.
För att marknadsekonomin skall fungera tillfreds-
ställande krävs dock kunniga och välinformerade
konsumenter. En liberal konsumentpolitik förutsätter
därför en balans mellan den renodlade marknadseko-
nomin å ena sidan och satsningar på konsumentupp-
lysning, utbildning och information å andra sidan. Här
behövs olika insatser från olika instanser och inte
minst från frivilliga organisationer. Särskilt anser vi
att man bör beakta de s.k. utsatta grupperna, som kan
vara invandrare, funktionshindrade och inte minst
ungdomar.
För att barn och ungdomar skall kunna granska
marknadens utbud av varor och tjänster är det viktigt
att de så tidigt som möjligt tränas och utbildas i kon-
sumentfrågor. Det handlar om att värdera påträngande
marknadsföring, att i vardagslivet tillreda sin egen
måltid och inse betydelsen av sambandet mellan kost,
motion och hälsa. Detta är en viktig uppgift för sko-
lan. Konsumentfrågorna är integrerade i hemkun-
skapsutbildningen. I gymnasiet däremot är det bero-
ende av vilket program eleven väljer vilka möjligheter
eleven har att få kunskaper om konsumentfrågor.
Därför bör dessa också tas upp i ämnesområdena
samhällskunskap, matematik, ekonomi och svenska.
För de äldre ungdomarna är den ekonomiska råd-
givningen speciellt viktig. Hur skall man hantera sin
privata ekonomi: boendet, hushållsbudget, krediter
och samboavtal? Olika ungdomsorganisationer har
drivit projekt för att öka ungdomarnas medvetenhet.
Erfarenheterna från detta projekt bör användas även i
fortsättningen för att stärka ungdomarna i deras roll
som konsumenter.
Fru talman! Vi anser det också viktigt att belysa
konsumentens ställning i den offentliga tjänstepro-
duktionen. Den statliga maktutredningen har i en
studie belyst förhållanden i samband med köp av t.ex.
kapitalvaror och vid utnyttjandet av offentliga tjäns-
ter. Konsumenter av diskmaskiner och stereoanlägg-
ningar anser sig ha en avsevärt starkare position än
konsumenter av sjukvårdstjänster, barnomsorg eller
utbildning.
Känslan av bristande inflytande är särskilt stor vad
gäller sjukvården och skolan. Maktutredningen an-
vänder begreppet "tyst vanmakt" för att beskriva
konsumentens roll på dessa områden. Folkpartiet
liberalerna anser detta förhållande oacceptabelt. Dels
vill vi se mer av konkurrens och alternativ i den of-
fentliga sektorn, dels vill vi stärka konsumenternas
ställning med att föreslå att kommunerna, visserligen
på frivillig basis, skall upprätta medborgarkontrakt.
Det grundläggande medborgarkontraktets inne-
börd kan konkretiseras i tre huvudpunkter. För det
första skall varje medborgare veta vad han/hon kan
kräva och vänta sig av den offentliga sektorn.
För det andra skall medborgarna kunna jämföra
tillgängliga alternativ. Man skall inte behöva vara
högutbildad eller van att söka information för att
kunna ta reda på vilka möjligheter som finns. Därför
skall utvärderingar och jämförelser vara lättillgängli-
ga.
För det tredje skall medborgarna veta vart man
skall vända sig med klagomål. Man skall inte behöva
känna oro för att skickas fram och tillbaka mellan
olika befattningshavare. Ansvaret skall vara tydligt
placerat hos någon. Då misstag begåtts av en myndig-
het skall den drabbade medborgaren ha rätt till för-
klaring och ursäkt och eventuellt ersättning. Det skall
inte vara så, att man har en svagare ställning som
konsument av sjukvård än som konsument av t.ex.
diskmaskiner.
Fru talman! När det gäller den offentliga sektorn
finns ytterligare problem ur kosumentsynpunkt att
åtgärda. I många kommuner bedrivs en allt större del
av den kommunala verksamheten i aktiebolagsform.
Motivet för att flytta över tillgångar och verksamhet -
det kan handla om bl.a. vatten och avlopp, fastighets-
förvaltning och renhållning - från kommunal förvalt-
ning till kommunägda företag är att det sägs öka ef-
fektiviteten. Kommunerna vill samtidigt kringgå de
lagar som reglerar kommunal verksamhet och få
snabba beslutsvägar, undvika offentlighetsprincipen
och erhålla friare lönesättning.
Det kan tyckas vara ett rimligt ställningstagande,
men samtidigt är utvecklingen olycklig från konsu-
mentsynpunkt. Därför är vår slutsats att bolagisering
bör undvikas. Verksamhet som måste ligga i offentlig
sektor skall bedrivas enligt det regelsystem som ska-
pats för den sektorn. Om verksamheten lämpligen
bedrivs enligt andra regelsystem bör den inte ligga i
den offentliga sektorn utan avvecklas eller avyttras.
Fru talman! De varor och tjänster som finns på
marknaden måste uppfylla vissa krav när det gäller
kvalitet, säkerhet och ur miljösynpunkt. Priset har
naturligtvis också en stor betydelse för konsumenten.
En stark konsument har möjlighet att påverka alla
dessa faktorer. Olika myndigheters arbete och politis-
ka beslut kan också behövas för att påverka dessa
faktorer.
Hälsa och säkerhet är ett viktigt konsumentpoli-
tiskt mål. Det finns ett nära samband mellan säkerhet
och hälsa. För t.ex. en allergiker har en riktig inne-
hållsinformation på livsmedel en mycket stor betydel-
se. Standardiseringsarbetet är också viktigt, inte minst
för att göra olika produkter tillgängliga för personer
med funktionshinder.
Konsumenterna vill ofta bidra till en bättre miljö.
Därför måste konsumentpolitiken syfta till en lång-
siktig hållbar utveckling av resurshushållning och
kretsloppstänkande. Agenda 21:s mål med hållbara
produktions- och konsumentmönster i ett globalt
perspektiv måste därför vara vägledande. Det lokala
engagemanget och miljöarbetet ser vi därför som
grundläggande.
Därför anser vi också att propositionens förslag
om en åtgärdsinriktad handlingsplan för hur miljömå-
let skall uppnås är en bra del av propositionen. Vi
anser också, som det anges i propositionen, att där
konsekvenserna är utredda och belagda kan ekono-
miska styrmedel och lagar vara verksamma medel för
att påverka utvecklingen. Därför välkomnar vi beslu-
tet om en utredning om förutsättningar för en ökad
miljörelatering av skattesystemet.
Fru talman! Det svenska EU-medlemskapet gyn-
nar de svenska konsumenterna. Genom det skärpta
konkurrensläge som den fria rörligheten för varor,
tjänster och kapital innebär tvingas producenter och
distributörer att förbättra kvaliteten och pressa priser-
na. Det finns också en omfattande konkurrenslag-
stiftning. Kartellförbud och förbud mot missbruk av
monopol är också en viktig del.
Som medlem i EU bör Sverige fullt ut och aktivt
arbeta för att en hög konsumentskyddsnivå förverkli-
gas. Det är viktigt att de varor som cirkulerar på
marknaden är säkra. Konsumentinformationen är
viktig för att konsumenterna skall kunna ta vara på
fördelarna med den inre marknaden. En förutsättning
för att den inre marknaden skall fungera är för övrigt
att konsumenterna kan lita på att varor, oberoende av
tillverkningsland, uppfyller samma säkerhetsnivåer.
Det är därför angeläget att man från svensk sida
arbetar för att åstadkomma en tillfredsställande ur-
sprungsmärkning av livsmedel, miljömärkning och
andra förbättringar av märkningsreglerna för att bl.a.
tillgodose allergikernas intressen.
Rättsakter som reglerar konsumenternas ekono-
miska och rättsliga skydd, t.ex. om marknadsföring,
hemförsäljning, konsumentkrediter och produk-
tansvar, har i allmänhet minimikaraktär. Varje med-
lemsland säkerställer med detta att konsumenterna får
utnyttja minst det skydd som anges i rättsakten i fråga.
Det är viktigt att det så får förbli för att Sverige natio-
nellt skall kunna ha strängare regler.
Fru talman! Som jag sade i inledningen slår pro-
positionen fast vissa riktlinjer. Vi har presenterat våra
riktlinjer utifrån ett liberalt perspektiv. Flera frågor
skall ju utredas och beredas ytterligare, så det finns
säkert anledning att återkomma till dessa.
Jag står bakom samtliga våra yrkanden, men jag
yrkar endast bifall till vår reservation nr 1 under mom.
1.