Fru talman! Det är mycket positivt och på många
sätt glädjande att vi nu har kommit fram till det
datum, eller den dagen, när vi kan avskaffa de
ekonomiska sanktionerna mot Sydafrika. Det är
också positivt att de två som är ledare för den nu
pågående demokratiska processen i Sydafrika har
utsetts till årets fredspristagare, dvs. Nelson
Mandela och F. W. de Klerk, vilket Inger Koch
också nämnde. De männen behöver verkligen
välgångsönskningar och stöd för att lyckas i sitt
svåra arbete.
Vi har under många år med vemod och avsky
kunnat följa apartheidpolitikens negativa
konsekvenser. Många människor i Sydafrika har
levt och lever ännu som flyktingar i sitt eget land.
Spädbarnsdödligheten, som är ett mått på ett lands
välfärd, har t.ex. varit flera gånger högre för den
svarta befolkningen än för den vita.
Mänskliga rättigheter och situationen över huvud
taget för den svarta befolkningen har inte varit och
är fortfarande inte vad den borde vara. Som jag
uppfattar situationen är den demokratiska tråden
mycket skör. Men där finns också en kraft och en
vilja att åstadkomma en demokratisk stat och att ta
sig igenom den på många sätt jobbiga process som
man nu är inne i.
Därför är det bra att just nu kunna häva de
ekonomiska sanktionerna. Som jag ser det måste
ett upphävande av sanktionerna mot Sydafrika
kopplas till just utvecklingen mot demokrati, och i
detta fall ANC:s egen önskan. Det är bra att vi i
Sverige har kunnat motstå de påtryckningar från
olika håll som velat upphäva sanktionerna vid en
tidigare tidpunkt.
Att de ekonomiska sanktionerna hävs kan stärka
landets ekonomiska tillväxt och utveckling men
också ge ökat utrymme för näringsliv samt innebära
kulturellt och på annat sätt utvecklande utbyte.
Fru talman! Det är bl.a. genom ekonomisk tillväxt
som de stora sociala behoven kan tillgodoses och
förväntningar på bättre levnadsvillkor mötas. Men
för det krävs också en annan människosyn, som
handlar om människors lika värde.
Fru talman! Tiotusentals människor har mist livet i
politiskt våld i Sydafrika. Det måste bli ett stopp för
det. Jag tycker att det är bra att vampenembargot
mot Sydafrika kvarstår. Det finns tillräckligt med
vapen i det landet. Man jag kan inte låta bli att i
sammanhanget uttrycka min förvåning över att
Zulufolket får ha vapen när det inte är tillåtet för
den övriga befolkningen.
FN har en nyckelroll i valarbetet i Sydafrika. Vi i
Kds anser att FN verkligen måste ta på sig den
rollen med allt vad det innebär. Valet, som vi alla
ser fram emot, måste bli lugnt och utföras på ett
demokratiskt, värdigt och moget sätt. Det gäller
också hela den procedur som leder fram till valet.
Det kommer att krävas många människor för
valarbetet. Vi i Sverige måste vara beredda att
ställa upp vare sig det gäller att utbilda eller
övervaka. Men FN måste ta på sig en samordnande
roll i det arbetet. Här handlar det verkligen om
förebyggande arbete.
Fru talman! Den civiliserade och demokratiska
världen måste ge de demokratiska krafterna det
moraliska stöd som krävs så att destabiliserande
extrema krafter inte får den sytrka och utbredning
de så hett önskar.
Genom ekonomiska medel stöder Sverige
valprocessen fram till den 27 januari 1994. Men
samtidigt måste vi nu planera för hur vi skall stödja
den sköra demokratin i fortsättningen. Vi som
under många år på olika sätt försökt stödja den
demokratiska processen har även efter valdagens
fastställande ett moraliskt ansvar att utveckla något
vettigt av det satsade engagemanget och de satsade
ekonomiska medlen.
Mordet på ANC-ledaren Chris Hani, som blivit
något av fredens och frihetens symbol i Sydafrika,
visar hur skör demokratin är och hur svårt det är att
få en grogrund för den där den tidigare inte funnits.
Marken måste noga förberedas för att demokratin
skall få ett fotfäste. Här har vi fortfarande en
mycket stor uppgift att påverka
demokratiprocessen. Det är viktigt att vi blir lika
aktiva i den uppgiften som vi tidigare varit när det
gällt att införa och vidmakthålla de sanktioner som
vi i dag föreslår skall avskaffas.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.