Fru talman! Jag vill också än en gång ge heder åt Kristdemokraterna, inte för deras sammantagna energi- och miljöpolitik, men just för att de faktiskt har backat i frågan om bensinskattehöjningarna. Det hedrar er.
Men då har vi frågan om hur det påverkar glesbygden. Det är inget snack om saken. Bor man i glesbygd eller för den delen landsbygd har man inte samma möjligheter som i stan att cykla eller åka kollektivt.
Frågan är vad man gör åt det. Har de som bor i glesbygd generellt sett högre levnadsomkostnader på grund av de högre transportkostnaderna än människor i städerna? Nej, de undersökningar som finns visar snarare att det är tvärtom. Visserligen har man högre transportkostnader i glesbygd. Man har även ett lägre löneläge än i storstäderna. Men å andra sidan är boendekostnaderna så mycket lägre att man faktiskt ändå har mer pengar i plånboken när man har betalat boende och resande.
Men om man nu ändå skulle vilja kompensera glesbygden, om man kanske gör mer kraftiga koldioxidskattehöjningar än dem som vi diskuterar nu, undrar jag: Är det bästa sättet att göra det att höja reseavdraget till 20 kronor per mil? Det är kanske till och med mer än vad det kostar att köra den här sträckan, så att varje mil man kör är en ren vinst, så att det lönar sig att flytta så långt som möjligt från arbetet och sedan pendla med bil och kunna kassera in pengar på det.
Det verkar kanske inte helt genomtänkt. Och när det gäller det här med att ha ett schabloniserat reseavdrag för icke-arbetsresor undrar jag: Varför är det just folks resande vi ska stödja? Skulle vi kanske ha ett schabloniserat avdrag för folks flöjtlektioner eller gympapass? Jag menar att det är mycket vi kan hitta på då.
Om vi specifikt vill gynna antingen människor med låg inkomst eller människor i glesbygd eller en kombination är det väl smartare att ha ett renodlat glesbygdsavdrag eller ett höjt grundavdrag för låginkomsttagare. Vi införde ett glesbygdsavdrag förra mandatperioden som ni tog bort när ni kom till makten. Varför gjorde ni det i så fall?