Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att det egentligen är mycket bra att den här typen av frågor blivit viktiga även för allianspartierna. Det kan vara bra att ha den utgångspunkten i debatten. Jag ska därför försöka avhålla mig från att berätta vad ni tidigare tyckt när vi försökt driva på frågan.
Vad beträffar diskussionerna på Bali och den eventuella kompromissen säger Lena Asplund att vi inte ska spekulera. Nej, vi ska inte spekulera. Däremot kan vi tycka någonting. Jag tycker någonting. Jag tycker att Sverige ska vidhålla sin ursprungliga hållning. Jag tycker att det är viktigt att få ett avtal om att vi ska minska utsläppen med mellan 25 och 40 procent till år 2020. Och jag tycker att det är viktigt att föra debatten och inte bara avfärda den med att vi inte kan stå här och spekulera.
Precis som sades tidigare är vi med i det politiska skeendet. Vad vi tycker, säger och beslutar i Sveriges riksdag har betydelse. Det tar vi upp på stora konferenser om klimatfrågorna, och vi måste tänka på det sättet. Vi får inte på något sätt minska riksdagens betydelse, utan det vi tycker och beslutar måste ge avtryck.
Jag har ett antal frågor. Jag kan dela det tidigare resonemanget som gällde miljöklass 3, att det kan missgynna den miljövänliga dieseln. Men om vi ser till transportsektorn som helhet, och att det egentligen är transportsektorns ökade utsläpp vi måste komma till rätta med så att de i stället minskar, undrar jag vad regeringen har för strategi utöver de förslag som lades fram i höstbudgeten. Vi måste göra någonting för framtiden.