Fru talman! Punktskatterna är ett rikt smörgåsbord om man tittar på antalet punkter vi har uppe på dagens lista. Jag ska beröra en, alkohol-, vin- och ölskatten, kanske något spetsat med lite avfallsfrågor eftersom Christin Hagberg ställde en direkt fråga till mig på det området.
Ibland undrar man om tesen att allt kan bevisas med siffror och statistik är riktig. Det ena upplysningsinstitutet visar sina siffror, andra visar sina, och sällan stämmer de överens. De siffror som nämns om minskningen av den illegala importen av vin, öl och sprit möts med frågande blickar från såväl tull som polis. Man undrar vad som egentligen är sanningen. Är statistikernas syn den rätta med sina uppgifter? Är det de som äger sanningen? Eller är det de som finns i verkligheten? Här måste vi nog stanna upp och fundera innan vi går vidare och gör bedömningen.
Det är en fråga som är väl värd att ta med sig i den kommande debatten om konsumtion, brottslighet och folkhälsoperspektivet kring alkoholens verkningar. Tveklöst är skatteinstrumentet ett kraftfullt verktyg i arbetet med att styra konsumtionsmönstren. Som jag ser det behöver vi använda det verktyget så att konsumtionen av alkohol främst när det gäller våra ungdomar minskar.
Den föreslagna höjningen av ölskatten och den sänkta skatten på vin i budgeten har två bakgrundsfaktorer. Vi ska uppfylla EU:s krav på prisrelationen mellan de två dryckerna, vilket innebär sänkt skatt på vin och höjd skatt på öl. Till en del ska vi ta in intäkter och delfinansiera det ökade jobbskatteavdraget.
Den höjda ölskatten kan medföra en ökad illegal införsel, vilket gör att frågan måste bevakas extra noga. Utskottet betonar därför vikten av att regeringen följer upp effekterna av den här skattehöjningen och vid behov tillför ökade resurser till Tullverket för ökad gränsbevakning.
Att det här är viktigt kan vi konstatera när värdet av den illegalt införda alkoholen beräknas till 13,8 miljarder kronor per år. Av dem som för in alkohol illegalt lagförs 2,8 promille.
Enligt Alkoholkommittén har 1,4 miljoner svenskar över 15 år köpt olaglig utlandsalkohol. Samma utredare konstaterar att var tredje ungdom mellan 16 och 19 år har köpt av den alkoholen. Hur köpsituationen ser ut för barn mellan 10 och 15 år vet vi inte. De ska inte vara i kontakt med det här över huvud taget, men vi vet samtidigt att de har en rätt omfattande kontakt just med de här dryckerna.
Vi vet det via landstingets uppföljningar. Ofta är det via kriminella nätverk och den så kallade ölgubben på torget som köpen på gator och torg sker. Enligt Alkoholkommittén toppar länen Örebro, Västmanland och Sörmland statistiken på det här området. Det är Mälardalslän med hög befolkningstäthet, uppbyggda kriminella nätverk och stor andel tätortsboende, alltså en perfekt marknad för den kriminella sektorn som också ligger på lämpligt avstånd från den skattemässigt billigare marknaden. Det här mönstret måste vara ett prioriterat område att förändra.
Ansvaret för det ligger såväl på ett antal utskott här i riksdagen som på kommuner, landsting och regering vid sidan av föräldrarna. Det är en stor framtidsfråga och fordrar en kraftsamling från alla inblandade parter.
Fru talman! Till utskottet har det kommit motioner om skatt på alkoläsk. Alkoläsken är en blanddryck, vilket innebär att en sådan skatt som motionärerna föreslår skulle bli en extraskatt utöver den ordinarie alkoholbeskattningen. Det påstås ofta att just alkoläsken riktar sig till ungdomar. Så var det förmodligen initialt. I dag hävdar näringen att målgruppen är föräldrar. De hävdar att det allt oftare är äldre personer som tycker att det är enkelt att ha en färdigblandad drink.
Innan förändringar sker bör en djupare analys göras av hur konsumtionsmönstren ser ut. Förmodligen riktar sig alkoläsken till en bredare konsumtionsgrupp i dag än vad den gjorde initialt.
Vi kan konstatera att redan i dag är beskattningen två och en halv gånger högre på den spritbaserade blanddrycken än för den vinbaserade alkoläsken och tre och en halv gånger högre än för maltbaserade blanddrycker. Om man ska göra förändringar i den snårskogen bör man ha ett system som blir konkurrensneutralt, ett nytt beskattningssystem baserat på alkoholstyrka på samma sätt som för övriga drycker och ett system som säkerställer en inhemsk produktion. Jag tänker då framför allt på cidertillverkningen i Sverige.
I dagsläget bedömer utskottet att det inte är lämpligt att aktualisera en höjd skatt på alkoläsk och cider. Frågan och utvecklingen är dock väl värd att följa för att återkomma och göra en helhetsöversyn av hela alkoholbeskattningen.
Jag vill återigen betona den hearing, som vi tidigare har pratat om, under våren där socialutskottet kanske även justitieutskottet vid sidan av skatteutskottet ska diskutera de här frågorna. Jag tror att det kommer att bli en givande diskussion.
Men i dagsläget bedömer jag att utskottets hantering av den här frågan är rimlig. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Så går jag över till Christin Hagbergs kommentarer kring förbränningsskatten. Vi hade en livlig diskussion under våren 2006, alltså förra året, kring det här. Den här skatten infördes vid halvårsskiftet. Jag kan konstatera att jag har förståelse för grundtanken i hela beskattningsproblematiken, nämligen att man ska försöka få en ökad sortering. Med den teknik som finns i dag kan man tyvärr inte åstadkomma denna sortering. Skatten har i stället blivit en direkt fiskal skatt som drabbar de boende med en ökad kostnad på mellan 17 och 25 procent. Det var inte det som var meningen. Meningen var den miljöstyrande effekten, men den finns alltså inte i systemet.
Alla upplever detta som ologiskt och oförståeligt. Regeringen har också tagit upp frågan. Hur man kan få utsorterat virke att vara en oljeprodukt förstår inte jag, men så är det förslag som lades fram av den förra regeringen. Här för man i dag diskussioner med EU. När man har infört den skatt som vi införde vid halvårsskiftet i fjol måste man nämligen ta upp förhandlingar med EU om man ska göra förändringar i den. Sådana förhandlingar är långdragna. De pågår för närvarande. Finansdepartementet har den bollen och för dessa diskussioner. Vi får alltså avvakta tills man har kommit fram till något resultat. Då kommer frågan åter till vårt bord.
Matematiken i budgetarbetet är dessutom så att de skatter som är inrättade av Sveriges riksdag följer utvecklingen. Därför kan det, precis som Christin Hagberg säger, bli en viss uppräkning av skatten.