Herr talman! Jag ska börja med det första om att det är få kvinnliga professorer och forskare. Vi har jobbat med de studiesociala reformer som skulle kunna göra att kvinnor kan förena den reproduktiva uppgiften med den produktiva. Såg man till att genomföra dessa skulle fler komma.
När jag själv gick forskarutbildningen hade jag bättre förutsättningar än vad kvinnor har i dag. Varför är det på det sättet? Jo, för att den tidigare regeringen inte har velat lyssna på det örat att kvinnor ska ha rimliga villkor som gör att de kan bedriva forskarutbildning och bli forskare.
När det gäller doktoranderna på ALI handlar det inte om att man inte har tittat på det. Ledningen för ALI ville inte det. Jag vill gärna referera till Elisabeth Sundin, professor vid ALI i Norrköping. Där finns det en tydlig inriktning. Man hade inte ambitionen att arbeta med doktorander på ALI. Doktoranderna fick då dela upp sig på ett närliggande lärosäte och bedriva sin forskarutbildning där. En sådan uppdelning är inte lyckosam, varken som excellent forskarmiljö eller för kunskapsområdet i sig som behöver ett flöde hela vägen.
Här finns naturligtvis en helhetsbedömning. Man har inte krossat något, man har förändrat organisationen och formen. Är det så märkligt? Det görs inom alla områden för att nå ökad effektivitet. Det är bra att vi hela tiden hittar mer och mer.
Herr talman! Peter Hultqvist borde ta till sig kunskapen om forskningsorganisationer och kunskapen om hur man på bästa sätt kunskapsutvecklas.