Herr talman! I fredags var jag på besök på företaget Volvo Aero i Trollhättan. Volvo Aero är verksamt i flygbranschen och levererar i huvudsak detaljer till civila och militära flygmotorer och rymdraketer. Kunskapsinnehållet i företagets produkter är högt. Jag vill använda Volvo Aero som ett exempel på den förändrade och alltmer globaliserade värld vi lever i, framför allt för att påvisa nyttan av forskningen. Det tror jag inte är minst viktigt när vi diskuterar den här typen av betänkanden.
Volvo Aero skapades för att möta ett nationellt behov av motorer till militära flygplan under 30-talet. Ända fram till början av 80-talet var Försvarsmakten och FMV de enda kunderna. Innehållet var oerhört teknikintensivt, men intresset var alltjämt nationellt. Därefter började företaget använda det militära kunnandet även inom det civila flyget och kunde därigenom både trygga och skapa nya jobb.
Nu står Volvo Aero inför nästa utmaning, nämligen hur man ska kunna bli en fortsatt framgångsrik partner i kommande civila flygmotorprogram. Det handlar om motorer som man kan flyga med om kanske fem eller tio år. Det som är intressant att notera i exemplet Volvo Aero är att det egentligen varken är pengar eller teknologiskt
track record
som är det som kommer att avgöra deras framtida affärsmöjligheter. I stället handlar det om på vilket sätt de som företag kan erbjuda ny teknologi till sina partner och sina kunder. För att klara detta är den forskning och utveckling som universitet och högskolor genomför och som de själva genomför det som kommer att fälla avgörandet. Det handlar inte om vilka satsningar som sker om fem eller om tio år, utan det är de satsningar de gör i dagsläget som kommer att generera deras framtida affärsmöjligheter.
Jag vill, herr talman, med Volvo Aero peka på vad framstående forskning kan betyda för jobb, tillväxt och skatteintäkter. Det finns naturligtvis andra exempel och andra forskningsområden. Inte minst energiforskning och miljöforskning har betydelse. Men den nytta som framstående forskning ger för Volvo Aero och andra är viktig att ha i åtanke när man diskuterar ett forskningsbetänkande.
Det övergripande målet för alliansen är att skapa förutsättningar för en högkvalitativ forskning med mångfald, valfrihet och kvalitet. Med tanke på de senaste åren och urgröpningen av resurserna på universitet och högskolor tycker jag att det nu är viktigt att fokusera på kvaliteten. Det är därför glädjande att alliansen skjuter till 200 miljoner kronor till nya fakultetsmedel för forskning och forskarutbildning under 2007 och totalt 900 miljoner kronor under perioden 2007-2009. Därmed skapar vi också förutsättningar för en bättre kvalitet i grundutbildningen.
Ökningen av fakultetsmedlen innebär vidare, herr talman, en stärkning av lärosätena. Jag tror att detta tillsammans med den ändrade tillsättning av styrelserna för lärosätena som diskuterades tidigare i dag innebär några steg mot en ökad självständighet.
I betänkandet behandlas ett trettiotal förslag inom diverse områden. Tiden medger inte, herr talman, att jag går in på samtliga. Däremot ska jag göra några nedslag.
Jag skulle vilja börja med friheten för forskningsstiftelserna. I korta drag tycker jag att utgångspunkten och argumenten för deras frihet är analog med synen på styrelser för universitet och högskolor. Att säkra forskningsrådens och forskningsstiftelsernas självständiga ställning är både angeläget och en del i alliansens strävan för en akademisk frihet.
Vidare, herr talman, är lärarutbildningen ett återkommande diskussionsämne men egentligen inte uppe under den här punkten. Däremot har den en koppling såtillvida att det har kommit kritik mot lärarutbildningen inte minst när det gäller en bristande forskningsanknytning. Det tycker jag är något som är väldigt viktigt. Jag utgår från att regeringen tar initiativ till en förstärkt forskningsanknytning. Det är något som inte minst vi moderater har tryckt på i omgångar. Det kan exempelvis aktualiseras i den kommande översyn av lärarutbildningen som regeringen har antytt.
Låt mig också i sammanhanget peka på den särskilda satsning som regeringen lade fram i budgetpropositionen i höstas och som riksdagen fattade beslut om. Där sker det en särskild satsning med 50 miljoner kronor på lärares möjligheter att forska som jag tror är ett viktigt bidrag till den skolnära forskningen.
Den avslutande punkt jag tänkte gå in på när det gäller betänkandet är Vänsterpartiets förslag, en motion om att samtliga akademiska avhandlingar ska innehålla en sammanfattning på svenska. Jag tycker att andemeningen med förslaget är god. Att sprida resultat av forskning är både viktigt och angeläget. Däremot tror jag inte att ett obligatorium att skriva en sammanfattning på svenska är det som är lösningen.
Låt mig därför kort, herr talman, återkomma till exemplet Volvo Aero. De producerar själva, tillsammans med lärosäten och med partner i branschen hyllmeter med akademiska rapporter och avhandlingar. Nyttan av rapporterna som sådana är dock ringa, vare sig sammanfattningen i dem är på svenska eller på engelska. Tvärtom handlar det för deras del, och generellt skulle jag vilja påstå, snarare om samtal och diskussion genom praktisk användning, utveckling och spridning av forskningsrön. Det är då forskningsresultaten kommer till verklig nytta.
Jag tror att det mer handlar om att arbeta vidare när det gäller kommersialisering, att vidareutveckla utbytet med det omgivande samhället, vilket kan ske i en mängd olika former. Det kan handla om, som i Göteborgs universitets fall, att man ordnar en särskild universitetsvecka. Göteborgs universitet har också samarbete med bokhandeln Wettergrens i Göteborg som anordnar så kallade akademiska kvartar då man populärvetenskapligt sprider forskningsrön. Jag tror att det mer handlar om den biten av aktiviteter, om utveckling av holdingbolag och att arbeta vidare med det europeiska samarbetet för utbyte mellan olika universitet och högskolor och där verksamma personer. Det är lösningen snarare än att man sätter in ett obligatorium om svenska sammanfattningar.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna.