Herr talman, åhörare! I dag debatterar vi betänkande 10 som behandlar 46 motionsyrkanden från den allmänna motionsperioden 2012. Motionerna som vi behandlar här i dag rör bland annat frågor om Sveriges landsbygdsprogram och EU:s jordbrukspolitik.
Sedan jag kom in i riksdagen och fick förmånen att sitta i miljö- och jordbruksutskottet har jag varit engagerad i frågor som vi behandlar här i dag. Jordbruksfrågor och djurskydd har legat mig extra varmt om hjärtat. Jag har besökt lantbrukare och entreprenörer från norr till söder i Sverige, i vårt avlånga land. Jag har hört deras berättelser om hur politiken som vi skapar här i kammaren påverkar deras möjlighet till försörjning och hur EU:s regelverk tillsammans med vårt påverkar konkurrenskraften för svenskt jordbruk. Jag har hört historier om kärlek och passion till det yrke som man faktiskt har valt.
Herr talman! Flera av betänkandets motioner uttrycker en oro över landsbygdsprogrammets ändrade fokus, att landsbygdsprogrammet de kommande åren kommer att offra miljövärden till förmån för regelförenklingar. Jag förstår vad motionärerna är oroliga för, men det är en balansgång som vi måste gå för att stärka konkurrenskraften för den svenska landsbygden.
Lantbrukare är egenföretagare. När jag talar med dem om vilka utmaningar de möter som just företagare får jag ofta höra om regelkrångel och svårigheter med att få vardagen att gå ihop. Att minska regelbördan har därför varit en av de prioriteringar som alliansregeringen har gjort.
Miljö- och naturvärden bör självklart bevaras och brukas på ett sunt sätt åt framtida generationer. Genom regelförenklingarna ger vi därför mer tid för lantbrukare att lägga på sin verksamhet. Tid ska inte läggas på onödig byråkrati som i stället skulle kunna läggas på att göra smarta saker. Det vinner inte minst miljön på.
Landsbygdsprogrammet
är
ett ambitiöst program. Uppföljningen av landsbygdsprogrammet visar att programmet är ett av statens viktigaste medel för att få en positiv landsbygdsutveckling. Landsbygdsfrågorna har kunnat uppmärksammas mer, och vi har fått en samlad satsning på jordbruksnäringarna i det här landet. I kommande landsbygdsprogram kommer vi att fortsätta satsa på att stärka landsbygdens utveckling, särskilt när det gäller primärproduktion och klimat- och miljöprofilen.
Regeringen är lyhörd. I enlighet med Jordbruksverkets och Skogsstyrelsens rapporter och förslag kommer nästa landsbygdsprogram, för åren 2014-2020, att innehålla mindre regelkrångel, förbättrad djurvälfärd och ambitiösa miljökvalitetsmål.
Herr talman! Jag skulle vilja nämna bönderna och framför allt mjölkbönderna en smula. Mjölkbönderna i Sverige står under hård konkurrens. Vi har sett antalet mjölkbönder minska drastiskt. Under perioden 1995-2010 minskade antalet mjölkföretag med 68 procent. Lönsamheten har varit ett problem i många år. Mjölkbönderna har kämpat för högre mjölkpriser, men världsmarknadspriset har hållit priserna på en relativt låg nivå.
Regeringen har genomfört stimulansåtgärder för att värna de svenska mjölkböndernas framtid, generella åtgärder som sänkning av till exempel egenavgifterna. Vi har tagit bort handelsgödselskatten och sänkt slaktavgifterna. Detta har absolut gynnat mjölkbönderna. Frågan är om den samlade oppositionen har för avsikt att återigen införa extra kostnader för svensk mjölkproduktion.
Målsättningen är att minska de administrativa kostnaderna för lantbrukare med 50 procent vid utgången av 2014 jämfört med när Alliansen tog över regeringsmakten 2006. Minskningen ska samtidigt uppgå till minst 25 procent för varje lagstiftningsområde. Det här är en ambitiös politik som visar skiljelinjer i svensk politik. Det är tydliga besked från en gemensam allians och väldigt oklara besked från en splittrad opposition.
Vi vill att såväl svenska mjölkbönder som andra lantbrukare ska vara konkurrenskraftiga på den europeiska marknaden. Utöver regelförenklingarna som regeringen arbetar med har vi även tittat på stödverksamheten. Vi har förbättrat styrningen och hanteringen av stödverksamheten, vilket gett en snabbare utbetalningstid och säkrare material för jordbrukarna. Livsmedelsverket hjälper till med rådgivning för att underlätta tillämpningen av livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsverket tar också fram branschriktlinjer och information till den som vill starta och driva livsmedelsföretag.
Regeringen fortsätter ständigt att utvärdera hindren för en livskraftig mjölkproduktion i Sverige. I EU-förhandlingarna driver vi frågan om lika villkor för medlemsänderna. För oss är det en viktig utmaning att arbeta för bättre djurskydd i hela Europa. Vi hoppas också på att de kommande jordbrukspolitiska ställningstagandena i EU kommer att ge mer pengar till den aktiva produktionen av livsmedel i stället för till stöd utan grund.
Den svenska matindustrin ska inte bara konkurrera med pris. Vi har en stor produktion av egna unika matvaror med hög kvalitet i hela produktionsledet. Vi tror att svenska matproducenter kan konkurrera. Det handlar väldigt mycket om hur man marknadsför sig. Vi tror och har målsättningen att allt fler jobb ska växa fram i landsbygdssektorn till 2020. Visionen är bekant och kallas för Matlandet Sverige. Vi ska inte bara konkurrera med kvalitet, vi ska även konkurrera med ett bättre djurskydd och en hållbarhet i våra miljövänliga produkter.
Herr talman! I de länder där soja odlas händer det ofta en hel del saker som inte är bra för miljön. Regnskog skövlas för att ge plats åt sojaodlingar som alltför ofta har övergödning och förstörda miljöer i sitt kölvatten. Vi är inte emot soja som produkt. Vi är emot den negativa miljökonsekvens som följer. Detta har flera motionärer tagit upp i betänkandet. Vi skulle mycket väl kunna odla alternativ till soja som djurfoder här i Sverige. Våra djur behöver på inget sätt soja som en del i sitt foder, men det är ett billigt och smidigt alternativ.
Vi ser gärna att man använder sig av alternativa grödor som inte odlats på andra sidan jordklotet för proteinets skull. Frågan har varit uppe förut, och vi svarar på samma sätt nu som vi gjorde då. Sedan 2010 har miljöersättningen höjts för ekologiska spannmål och proteingrödor. Vi ser gärna att de odlas mer och används mer. Men vi vill inte skjuta till mer pengar för att ytterligare subventionera någon specifik gröda.
Marknadsekonomiska principer borde vara en självklarhet vid det här laget, men så är inte fallet. Vi har fortfarande riksdagsledamöter som tror att i längden går allt att lösa med subventioner och bidrag. En självförsörjningsgrad som princip för ett land som ingår i en större union och lever i fred känns lite omodern och inte helt realistisk i dag. Vi är partier här i dag som gärna skulle vilja reglera ännu mer än vad som redan sker i dag.
När vi gick med i EU sade vi ja till en gemensam marknad, och den marknaden inkluderar en gemensam jordbrukspolitik. Jag ser gärna att den gemensamma jordbrukspolitiken får en minskad budget och att länderna kan jobba mer utifrån marknadens önskan. En del i det är att minska EU:s totala budget.
Att införa mål om svensk självförsörjningsgrad kan slå hårt på vårt handlingsutrymme inom den gemensamma marknaden. Vi vill ju gärna se fler svenska produkter på den europeiska marknaden, inte färre. Vi moderater är medvetna om att en del nostalgiskt ser tillbaka på den tid då vi hade prisregleringar och handelshinder, men vi står fast vid att medlemskapet i EU betyder, och kommer att betyda, mycket för Sverige.
Herr talman! Hur det svenska landskapet ser ut påverkar oss alla. Vi vill inte se skogen växa igen över åkerlandskapet. Vi vill ha en mångfald och vi vill ha öppna landskap. Vi behöver biologisk mångfald inte bara för att den är viktig utan också för att den gör Sverige till vad Sverige är i dag. Vi vill att hela Sverige ska leva och vara konkurrenskraftigt, och då måste vi föra en politik för det.
Svenska lantbrukare behöver verktyg för att kunna arbeta effektivt och smidigt, inte ytterligare regler och lagar som tvingar dem till ännu mer administration. Vi vill att folk brukar våra marker. Vi vill ha en levande landsbygd med friska skogar och välmående våtmarker. Vi vill ha öppna landskap med betesmarker och frodig grönska.
I och med Jordbruksverkets regleringsbrev för 2013 handlar det mer om kvaliteten på marken än om antalet hektar som brukas. Pengarna kan bland annat användas till miljöförbättrande åtgärder. Med planer för strategi och långsiktighet kommer vi att kunna upprätta hållbar markanvändning och ett konkurrenskraftigt jordbruk och därmed en levande landsbygd.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.
(Applåder)