Herr talman! Människor som valt att bo på landsbygden ska ha rätt att ha både samhällsservice, närhet till utbildning och tillgång till goda kommunikationer. Många av oss har arbetat för att visa hur stad och land är beroende av varandra. Vi vill öka möjligheterna för företagande, pendling, utbildning och service på landsbygden. Inte minst genom arbetet i riksdagens landsbygdsnätverk har dessa frågor uppmärksammats.
Mycket har gjorts och görs, herr talman. Det går i rätt riktning även om vi inte är i mål ännu. Med stor entusiasm medverkar jag just nu i Folkpartiets interna arbete för att ytterligare vässa vår liberala politik för landsbygden. Att finna generella lösningar som är bra för såväl landsbygden som övriga delar av Sverige är en viktig utgångspunkt. Att säkerställa samhällsservice, infrastruktur, basnäringar, kultur-, utbildnings- och arbetstillfällen är A och O.
För oss liberaler är det viktigt att människor har makt, och får ha makt, över sin situation samt har möjligheter att forma sin framtid oavsett i vilken kommun man är född och vilka föräldrar man har. Skillnaderna är stora runt om i landet. Att det ser olika ut är på många sätt bra, men förutsättningarna för att forma sin framtid måste gälla alla även om lösningarna skiljer sig åt. Politiken måste dock erkänna landets olikheter och förstå sig på skillnaderna.
Herr talman! När vi talar om möjligheter för landsbygden känns det viktigt att i det sammanhanget lyfta fram turismens betydelse för att utveckla många delar av vårt land. Få är medvetna om att turistbranschen är en av de snabbast växande näringarna i Sverige. År 2011 omsatte turistnäringen i Sverige enligt Tillväxtverket 264 miljarder kronor och bidrog till 162 300 arbetstillfällen. 2,9 procent av bnp utgörs av turistnäringen. Det är viktigt att ha den kunskapen och stödja och underlätta en innovativ turism med högt kunskapsinnehåll och förädlingsvärde. För att det ska vara möjligt krävs bra kommunikationer, kunniga människor och en företagarpolitik som gör det värt att våga satsa på sina idéer. Det anser jag, herr talman, att alliansregeringen arbetar framgångsrikt med.
Något som också är en viktig utgångspunkt i arbetet med landsbygd och landsbygdsutveckling är den fantastiskt bra och gedigna utvärdering som har gjorts helt nyligen och presenterats. Som en av punkterna lyfts det särskilt fram hur viktigt det är att stödja näringslivets utveckling.
Jag vill ytterligare ta fram vikten av att se entreprenörer och näringsidkare som motorn för levande landsbygder. Där är mikroföretagsstöd ett gott exempel. Det handlar också om fortsatta biosgasatsningar.
Där kan jag konstatera och är oerhört tacksam över att regeringen förlängde biogasstödet med 280 miljoner under 2013-2016. Detta har hittills hjälpt 49 olika biogasanläggningar. Där har man också inom LBU, landsbygdsprogrammet, fått 109 miljoner att dela på.
Herr talman! EU:s gemensamma jordbrukspolitik håller nu på att slutförhandlas. Pelare 2, som vi brukar säga, handlar om landsbygdsutveckling och landsbygdsutvecklingsprogrammet. Där håller vi också nationellt på att mejsla fram de områden där vi vill fokusera för att kunna stärka landsbygden.
Det handlar om att ge utvecklingskraft. Där stärks speciellt primärproduktion och klimat- och miljöarbetet.
Under förra programperioden gjordes det vi kallar för hälsokontrollen under 2010. De extra medel som då tillsköts användes till klimat, förnybar energi, vattenhushållning, biologisk mångfald, omstrukturering av mjölksektorn och bredband. Det är områden som tack vare extra medel fick en skjuts och kunde utvecklas.
Herr talman! På grund av borttagande av handelsgödselskatten missade vi återtaget till forskningen om de areella näringarna. Inom parentes måste jag tillfoga att jag inte var helt nöjd med det beslutet. Men trots detta beslut har forskningsmedel tillskjutits i en stor omfattning. I den senaste forskningspropositionen handlade det om 100 nya miljoner 2013-2016 för forskning om areella näringar. Det är viktigt att nämna i sammanhanget.
Herr talman! Man kan inte debattera landsbygd utan att tala om de frågor som jag redan lyft fram lite grann. Det handlar om service, företagande, utbildning och infrastruktur. Det måste lyftas fram samtidigt som energi-, klimat- och miljöfrågorna också har en viktig plats.
Det visar att vi behöver ett helhetsgrepp. Alla dessa frågor har beröringspunkter med varandra. Vi vet att en av världens största utmaningar handlar om klimatförändringarna. Där är användningen av fossilt bränsle den största orsaken.
Att då i vår värld använda 400 miljarder dollar årligen till subventioner av fossilt bränsle är fullständigt oacceptabelt. Detta måste brytas snarast.
Vi vet att exempelvis transportsektorn är en stor utsläppskälla beroende på användning av en stor mängd fossilt bränsle. Jag välkomnar därför alldeles speciellt den särskilde utredare som nu kommer att kartlägga olika handlingsalternativ för att kunna reducera transportsektorns utsläpp.
Med tanke på att transportsektorn har ökat med 70 procent och att 80 procent av alla transporter sker med fossilt bränsle inser var och en att det är en gigantisk utmaning.
Det är därför extra angeläget att de gröna näringarnas möjligheter granskas. Det gäller givetvis också den negativa påverkan som man kan se sker. Vi ska aldrig glömma markens förmåga att binda kol gör landsbygden extra viktig i detta sammanhang.
Det finns ytterligare en utredning som jag vill lyfta fram. Det är en utredning som ska belysa värdet av ekosystemtjänster. Vi har i denna kammare talat om ekosystemtjänster år efter år. Jag känner att jag är glad att tillhöra en regering som nu går från ord till handling.
Det handlar också om, som direktivet anger, att se till att den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända. Det är en förutsättning för att få förståelse för vikten av att integrera dessa tjänster i ekonomiska ställningstaganden.
Herr talman! Här finns många utmaningar. Vi står också inför någonting annat som är problematiskt. Det handlar om ändliga resurser. Det jag vill lyfta fram just nu är peak fosfor. Vi har tidigare i dag nämnt slammet och fosfor.
Att återföra slammet till våra åkrar och på så sätt sluta kretsloppet måste vara det optimala. Vi måste kämpa för att få så rent slam som möjligt så att vi når dit och kan ta till vara den ändliga resursen fosfor.
Vi har en tuff kemikalielagstiftning. Men det är alldeles nödvändigt att uppgradera den och med Reach ta ett tuffare steg i EU. Vi måste också fortsätta att arbeta nationellt med dessa frågor. Det har vi redan arbetat med i Miljömålsberedningen.
Detta är frågor som vi måste fortsätta att arbeta med. Det är inte hållbart att till exempel göra som vi nu gör och lägga slam som slutdeponier på våra soptippar. Det är en resurs som vi måste se till att rena. Vi måste se till att vår miljö är ren inte minst med tanke på våra barn.
Utmaningarna i glesa områden med sviktande befolkningsunderlag måste tas på allvar. Det blir ingen levande landsbygd om inte människor som vill bo på landsbygden själva hittar lösningar som fungerar.
Vi måste därför uppmuntra både ideella krafter och kommersiella tjänster på landsbygden genom att se över stelbenta regelverk och öppna för annorlunda lösningar.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga yrkanden.
(Applåder)