Fru talman! Den här debatten är den av de tre debatter som vi nu har som jag har sett mest fram emot. Jag blev glatt överraskad av en del av det Vänsterns företrädare sade här. Men jag vill rekommendera att man tar in det material som presenterades i går på KSLA i samband med åkermarkens betydelse och vikten av att vi har ett företagande som kan fungera på landsbygden.
Det sades oerhört mycket klokt där i går, inte minst av Elisabet Weber från Länsstyrelsen i Skåne län. Hon gav oss en mycket god inblick i hur de har jobbat i en bygd med en oerhört expansiv utveckling för att hitta ett skydd som gör att vi inte bebygger det bästa vi har, det vill säga det som kommer att vara en förutsättning för att vi ska kunna försörja oss med både livsmedel och energi framgent. Det är en mycket viktig fråga.
Fru talman! Jag vill också passa på att säga att den som fick mig att vakna för dessa frågor tyvärr inte är i livet längre. Det visar vad en enskild person kan göra. Anders Stenström var i miljö- och jordbruksutskottet under den förra mandatperioden och pratade om detta. Då var vi inte särskilt många som var djupt engagerade, men i dag är frågan allas läppar. Det visar vilken betydelse enskilda personer har i det här sammanhanget.
Vi debatterar landsbygdspolitik och landsbygdsutveckling. Vi i miljö- och jordbruksutskottet har också gjort en uppföljning av de här frågorna. Det var mycket spännande att se den uppföljningen eftersom vi tidigare har sett den stora halvtidsutvärderingen. Men det finns saker i landsbygdsprogrammet som kanske inte mäts lika lätt i nollor och ettor i vilken ordning vi än sätter dem. Det är ett sätt för människor att bli rakare i ryggen, få mer tilltro till sin förmåga och få mer utvecklingspotential.
De delar vi tittade på handlar om mikroföretagande, grundläggande tjänster och biogasproduktion. Tillsammans med näringsutskottet hade vi också ett oerhört intressant seminarium i det här ämnet. Detta visar vad som är viktigt att ta med sig in i det nya landsbygdsprogrammet.
Det är viktigt att krånglet minskar. Det är viktigt att vi satsar på att det finns service i hela vårt land. Det är viktigt att vi ger stimulans, ersättningar och möjligheter för företag att utvecklas i hela landet. Precis som Roger Tiefensee var inne på är det också viktigt att vi tänker annorlunda i det nya landsbygdsprogrammet när det gäller medfinansiering.
Fru talman! Jag tror att vi behöver se en större andel svenska resurser i det nya landsbygdsprogrammet. Det är mycket centralt att vi ger resurser på ett sådant sätt att hela Sverige kan leva. Inför det kommande programmet behöver vi dra lärdom av det som de miljöersättningar som vi har haft under innevarande programperiod har åstadkommit. Vi måste också se vilka nya satsningar som vi behöver göra för att utveckla ett grönt företagande i vidare bemärkelse än det mer traditionella lantbruksföretaget. Där ska det också finnas möjligheter till ersättningar och kompensationer för de åtgärder man vidtar på ett bra sätt.
Roger Tiefensee var också inne på en oerhört spännande utveckling som handlar om att den biologiska mångfalden är beroende av att det finns människor som ser till att den sköts och vårdas. Om det ska ske måste man också kunna göra det på ett någorlunda rationellt sätt. Det betyder att en och annan av dessa stenmurar och stenrösen som jag själv har varit med och plockat upp borde få plockas bort, det vill säga grävas ned eller läggas någon annanstans, så att man kan möjliggöra för ett mer effektivt lantbruk och utnyttjande av de resurser som finns. Alla ska naturligtvis inte hanteras på det sättet, men det är bra om man kommer in genom grindhålet med maskinen i fråga.
Det är också oerhört viktigt att vi får en struktur på det nya programmet som ger möjligheter att lyfta de svenska mervärden som vi alla här stolta pratar om men som vi också måste betala för. Vi var inne på det i en tidigare debatt här i dag. Vi har faktiskt mervärden som vi måste betala för på ett eller annat sätt, antingen direkt från vår plånbok som konsumenter eller från den gemensamma plånboken. Det behöver vi hitta regelverk för.
Vi har varit inne på Matlandet i tidigare debatter. Jag tänker säga någon mening om det här också. I en utvecklad form är det ett första steg till en landsbygds- och matlandsstrategi eller vad vi nu väljer att kalla den här strategin. Det går troll i ord ibland. Vi måste uppvärdera det vi producerar på den svenska landsbygden och de gemensamma nyttigheter som produceras för att vi ska kunna konsumera dem.
Det här sammantaget behöver vi titta på när vi nu ska formulera det svenska nya landsbygdsprogrammet. Vi har, fru talman, även om det inte låter så här, varit djupt överens i EU-nämnden om huvuddragen i hur den svenska ingången i förhandlingarna i Bryssel om den gemensamma budgeten ska se ut. Och jag har inte hört någon - jag får väl, fru talman, skicka med en brasklapp, för jag har inte varit på alla EU-nämndssammanträden - som har sagt att vi ska prioritera mer resurser till landsbygdssidan och de satsningarna, utan vi ska prioritera forskning, utveckling, innovation och så vidare. Det är naturligtvis en viktig del av att en landsbygd ska leva att vi har ett offensivt forskningsarbete både på gemenskapsnivå och här hemma.
Sedan kan jag rekommendera nästa lyssning. Ibland får man höra sanningar när personer lämnar denna kammare. För någon onsdag sedan deltog Göran Persson i ett seminarium som ABF anordnade i samarbete med LRF Mjölk. Han diskuterade svensk landsbygd och svensk jordbrukspolitik. Det hade varit oerhört spännande om mannen i fråga hade uttalat samma saker när han var finansminister och statsminister i denna kammare. Då hade det sett annorlunda ut i dag. Det är jag övertygad om. Det finns en del att ta till sig av det som sades där.
Fru talman! Det är också viktigt att vi själva satsar våra resurser på forskning och att vi forskar inom den gröna sektorn. Jag måste erkänna att jag fick upp ögonen för en fråga som jag själv inte hade förstått. Det gäller det sista seminarium som Otto von Arnold, min kollega som nu har lämnat riksdagen för att helt ägna sig åt den gröna näringen igen, hade för några veckor sedan om växtförädling.
Om vi nu säger att vi ska leva mer i harmoni med naturen, att vi ska producera mer effektivt och att vi ska använda mindre bekämpningsmedel, ha mindre tillförsel av konstgödning och så vidare, vilket vi nog alla håller med om, måste vi också ha grödor som fungerar i den miljön. Där fattas otroligt mycket kompetens och kunnande just nu och utvecklingsmöjligheter i de led som finns mellan basforskning och att vi faktiskt har den på marknaden i kommersiell form. Här behöver vi ta krafttag gemensamt.
Jag tror att även i detta arbete kan det kommande landsbygdsprogrammet vara en viktig del, men även andra forskningsresurser måste satsas i det här sammanhanget.
Vi måste också lägga mer resurser, via landsbygdsprogram eller på annat sätt, på att utveckla nya drivmedel. More Biogas föreläste för oss, och det finns att läsa om i den rapport som vi gjorde i uppföljningen. Möre Biogas heter det på svenska. Plocka bort prickarna! Den ordvitsen tycker jag är oerhört bra.
Vi behöver mer förnybar energi och förnybara drivmedel. Här är landsbygden en nyckel och landsbygdens företagare nycklar till att komma vidare. Därför måste vi få ett regelverk i de kommande processerna som möjliggör det här.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)