Fru talman! Det är väl ingen tvekan om att detta
toppmöte innebär ett viktigt steg för EU:s utveckling
just vad gäller asyl- och migrationspolitik och brotts-
bekämpning. Det kommer därmed att vara en väsent-
lig del i byggandet av unionen på de områden som är
viktiga, nämligen de som har gränsöverskridande
aspekter. Jag ska inte ställa någon fråga om det utan
mera konstatera det.
Däremot har jag tre frågor. Den första frågan gäl-
ler den höge representanten och rådets generalsekre-
terare. Man uttalar uttryckligen sitt stöd för Javier
Solana i slutsatserna, och min fråga är då: Vad sker
nu beträffande generalsekreteraren i Västeuropeiska
unionen? Om jag har förstått det rätt, hade Sverige
tidigare ett motstånd mot att Javier Solana skulle
kunna bekläda också denna post parallellt med sin
post inom EU. Har Sverige nu givit upp detta mot-
stånd?
Den andra frågan gäller det som har diskuterats
många gånger, inte minst i riksdagen och i EU-
nämnden, nämligen den europeiska stadgan om
grundläggande rättigheter. Toppmötet tar ytterligare
ett steg på vägen mot utarbetandet av en sådan stadga.
Då är min fråga: Finns det fortfarande ingen klarhet
om vad det här arbetet egentligen syftar till? Ska man
försöka att på EU-nivå ersätta eller kanske skapa
något annat än den stadga som vi har via Europarådet,
som är väldigt väsentlig för hela Europas normer vad
gäller grundläggande demokrati och mänskliga rät-
tigheter? Vi har i nästan alla partier i riksdagen varit
lite tveksamma till om det är klokt att EU ska ha en
särskild standard på detta, och vi har menat att det
kanske är riktigare att arbeta via det vi nu har gemen-
samt, både EU-länder och nästan alla andra europeis-
ka länder. Har det kommit någon klarhet, när man nu
tar detta ytterligare steg för att praktiskt arbeta vidare
med detta?
Den tredje frågan är mera en sidokommentar vad
gäller Turkiet. Den centrala frågan, fru talman, är väl
just om Turkiet ska särbehandlas eller ej. Jag tror att
det är oerhört viktigt för Sverige att säga att Turkiet
ska icke särbehandlas, utan det ska ställas samma
krav på Turkiet som på andra europeiska länder vad
avser mänskliga rättigheter, demokrati, minoritetsrät-
tigheter, men även andra saker, som ekonomi,
l'acquis communautaire osv. Det är här som det är
viktigt att den svenska regeringen är tydlig.