Fru talman! Jag blev ändå inte riktigt klok i fråga
om Solanas ställning. Jag har svårt att se att han
skulle kunna vara generalsekreterare i VEU utan att
fullt ut ansvara för VEU:s alla uppgifter, som om jag
förstod det rätt kommer att fortsätta att vara artikel V.
Vi vet det kanske inte förrän efter Helsingforstopp-
mötet, eller t.o.m. nästa år när de sakerna ska klaras
ut. Såvitt jag förstår måste VEU utse en generalsek-
reterare när den nuvarande avgår, vilket är i slutet på
denna månad. Därför är frågan: Har Sverige fortsatt
ett bestämt motstånd mot att han kan bli generalsek-
reterare i VEU om inte de specifika svenska kraven
uppfylls i det här sammanhanget?
När det gäller Europastadgan är det lite konstigt
om man nu sätter i gång ett stort arbete och inte har
klart för sig var det ska sluta. Det vore kanske klokare
att definiera det i förväg innan man sätter i gång det
stora arbetet. Det allvarligaste är om vi får två skilda
standarder i Europa. De starka länderna inom EU som
har kommit långt vad gäller demokrati och mänskliga
rättigheter har sin egen definition av de här frågorna,
och de svaga länderna som står utanför EU kan då
försvaga det arbetet. Det är väl det största bekymret.
Jag är mycket tacksam för att utrikesministern
ständigt upprepar just detta att Turkiet ska behandlas
på exakt samma villkor som vilket annat europeiskt
ansökarland som helst.