Fru talman! I föreliggande betänkande är det ett
enigt skatteutskott som begär en översyn av momsen.
Utskottet begär att regeringen kartlägger de svårig-
heter som finns inom mervärdesskattesystemet när
det gäller avgränsningen mellan olika skattesatser.
Närmare bestämt gäller det de gränsdragningspro-
blem som finns för varor och tjänster som har olika
momsnivåer.
Utgångspunkten är att EU tillåter länderna att ha
generella momssatser på mellan 15 och 25 %. Där-
emellan tillåter man en eller två lägre nivåer, varav
den lägsta nivån får vara lägst 5 %. I Sverige har vi
valt att lägga oss på den högsta nivån när det gäller
den generella momssatsen, 25 %. Inom parentes kan
jag nämna att många av de stora länderna inom EU
här ligger mellan 16 % och 20 %.
I Sverige har vi förutom den 25-procentiga gene-
rella nivån också momssatser på 6 % och 12 % inom
olika branscher. Att det kan bli problem när man ska
dra gränsen för vad som ska ha låg moms kan illustre-
ras med några exempel.
Idrott som bedrivs som kommersiell verksamhet
har i allmänhet en momssats på 6 %. Detta gäller
dock inte transport i skidliftar, som har 12 % moms.
Detta är naturligtvis helt orimligt. Varför ska t.ex.
tennistimmen ha 6 % moms medan utförsåkning har
12 %?
Ett annat exempel gäller kultursektorn. Det är
svårförståeligt att det är 6 % moms när man lyssnar
till musik medan de som dansar till musik får betala
25 % moms. Var går egentligen gränsen mellan kul-
tur och nöjen? Är det när man dansar själv eller är det
när man ser på när andra dansar?
En annan bransch som brottas med problem med
olika momssatser är livsmedelsbranschen. Mat har
olika moms beroende på var jag äter den. När jag äter
min pizza på kvarterskrogen betalar jag 25 % moms,
men om jag köper den på 7-Eleven får jag betala
12 ½ %.
Mot den här bakgrunden är det glädjande att vi
har kunnat enas om en översyn av de avgränsnings-
problem som finns. Ännu mer glädjande hade det
dock varit om utskottet också hade varit enigt när det
gäller en översyn av nivån på momssatsen. Vi har en
mycket hög generell momsnivå på 25 %. Moderater-
na har en egen reservation om nivån där vi vill att
regeringen ser över möjligheterna att på sikt sänka
den allmänna momsnivån till mer konkurrenskraftiga
nivåer. Jag yrkar därför, fru talman, bifall till reser-
vation 1.
I grunden anser Moderaterna att momsen rent teo-
retiskt är en relativt bra skatteform. Momsen är syn-
lig, den är icke snedvridande och den gör att vi beta-
lar först när vi konsumerar. Att vi ändå vill arbeta för
att inom överskådlig tid sänka momsen beror på att
vårt skattetryck totalt sett är så extremt högt och att
konkurrensen om rörliga skattebaser ökar trycket
mycket. Vi måste också tänka på att sänka momssat-
sen.
Vad det handlar om kan illustreras med ett räkne-
exempel. Momsen kostar i dag skattebetalarna om-
kring 200 miljarder kronor. Om man skulle sänka den
generella momsnivån till 18 % och bara ha en enda
momsnivå skulle det innebära att skattebetalarna
sparade 17 miljarder kronor. Detta är bara ett räkne-
exempel och inget förslag i dag, men jag tycker ändå
att det är intressant att titta på siffrorna för att lite
grann se vad det är fråga om. Man ska komma ihåg
att skatteintäkterna totalt inom den offentliga sektorn
är 1 200 miljarder.
Att vi måste börja titta på momsnivåerna visar en
hel del konkurrensproblem inom olika branscher. Jag
ska beröra några här.
Först har vi handeln med kapitalvaror över grän-
serna. Det kan gälla kapitalvaror som bilar, kylskåp,
elektroniska produkter, möbler osv. Det är numera
ganska lätt att handla dessa varor t.ex. i Tyskland,
som har 16 % moms i stället för våra 25 %. I Dan-
mark har det gått så långt att handlare t.o.m. erbjuder
sina kunder den lägre momssatsen för att kunna
hänga med. Fenomenet har fått stor spridning, efter-
som det räcker med att handlaren har tyskt moms-
nummer för att kunna sänka priserna till den tyska
momsnivån. Många handlare går också samman med
gemensamma utlämningsställen dit kunden åker för
att kunna hämta varorna. Denna handel har nu i
Danmark nått en sådan omfattning att politikerna har
börjat oroa sig för de statsfinansiella effekterna. Även
för Sveriges del torde denna konkurrens på sikt på-
verka skattebasen.
En annan bransch som lider av vår höga momssats
är tjänstesektorn. Momsen bidrar till att öka skatteki-
larna, som gör det mycket dyrt att köpa tjänster för
privat bruk. Detta bidrar till att uppmuntra svartarbe-
te, där både moms och inkomstskatter undviks. Jag
ska ta ett exempel: Om en läkare ska anlita en hant-
verkare måste läkaren tjäna in över 1 000 kr för att
hantverkaren ska kunna få 100 kr efter skatt i sin
hand. Det är det som är skattekilarna, och momsen
bidrar till att öka dessa.
En tredje sektor som också lider av den höga
momsen är det vi kallar digitala tjänster. Det är när
varor och tjänster levereras elektroniskt, online. Om
man säljer sådana tjänster till en privatperson ska
säljaren betala momsen i det land där man har sitt
företag. Inom EU har man nu kommit fram till en
kompromiss som innebär att när tredje land vill sälja
sådana här digitala tjänster inom EU räcker det att
man registrerar sig i ett enda EU-land, t.ex. Luxem-
burg. Men reglerna är väldigt krångliga. Om t.ex. ett
amerikanskt företag är registrerat i Luxemburg för att
sälja digitala tjänster ska det amerikanska företaget ta
ut olika moms beroende på till vilket land man säljer
sin digitala tjänst. Men momsen ska betalas i Luxem-
burg, och sedan ska Luxemburg fördela dessa olika
momspengar till de olika länder där kunderna finns.
Det säger sig självt att det är otroligt byråkratiskt och
mycket stora problem med att kontrollera att det
verkligen går till på det här sättet.
Därför tror jag att det inom den digitala branschen
är mycket svårt att få de skatteintäkter som det var
tänkt. Då kan det också vara ett problem om man har
hög momssats och räknar med höga skatteintäkter.
Utskottsmajoriteten finner inte anledning att upp-
mana regeringen att se över även nivån utan hänvisar
till att de här problemen redan är uppmärksammade
av olika utredningar, bl.a. Skattebasutredningen.
Skattebasutredningen påpekar liksom utskottet att
vårt höga skattetryck torde hänga samman med de
s.k. generellt utformade välfärdssystemen och den
höga ambitionsnivån. Men i direktiven till denna
utredning sägs det också att den totala skattebördan
inte ska minska. Finner utredningen att momsen
måste sänkas är alltså villkoret att andra skatter höjs.
Antagligen kommer det att bli så att andra skatter på
mindre rörliga skattebaser kommer att höjas, och då
torde de klassiska f:en, nämligen fattigt folk och
fastigheter, ligga i riskzonen. Det anser inte Modera-
terna vara acceptabelt. Vi är därför beredda, herr
talman, att arbeta för en sänkning av momsen paral-
lellt med att vi fortsätter att sänka skatterna på andra
skattebaser.