Herr talman! Först vill jag instämma i samtliga våra reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 5.
Herr talman! Sverige behöver en ny jordbrukspolitik. Vi socialdemokrater är kritiska till regeringens sätt att bedriva jordbruksförhandlingarna i EU. Sveriges påtagliga marginalisering inom jordbrukspolitiken måste brytas. Det räcker inte att ensidigt driva frågan om jordbruksstödens omfattning. Sverige måste också aktivt delta i diskussionen om hur stöden ska utformas under den tid de finns kvar. Reformeringen av EU:s jordbrukspolitik är ett tufft arbete som ska ske inom EU med engagerad närvaro från svensk sida.
Det är vår bestämda uppfattning att jordbruksstöden och marknadsregleringarna i EU ska avskaffas. Stöden snedvrider konkurrensen på världsmarknaden och förhindrar utvecklingsländernas möjligheter till egen produktion och konsumtion. Vi vill fasa ut jordbruksstöden och ge dem en tydlig klimatinriktning. Exportsubventionerna ska avvecklas senast 2013. Vi vill också fokusera på en aktiv landsbygdsutveckling och ett förbättrat djurskydd.
I vårt förslag för den gemensamma jordbrukspolitiken ingår följande principer:
Jordbruksstöden ska omdirigeras till kollektiva nyttigheter i form av klimat- och miljöåtgärder.
Jordbruksreformen ska bidra till EU 2020-strategin om en stark europeisk konkurrenskraft och tillväxt.
Jordbrukspolitiken ska stämma överens med utvecklingspolitiken.
Jordbrukspolitiken ska vara rättvis.
Det svenska jordbruket ligger i framkant avseende klimat- och miljöåtgärder. Många av landsbygdens entreprenörer brinner av lust och förväntningar kring att hitta och utveckla hållbara metoder för landsbygdsutveckling, öppna landskap, biologisk mångfald, bra djurvälfärd och en livsmedelsutveckling gentemot konsumenterna som i allt väsentligt motsvarar de högt ställda förväntningarna på en god kvalitet och livsmedelssäkerhet.
Vi anser att Matlandet Sverige på intet sätt svarar upp mot den stora utmaning som en ny jordbrukspolitik innebär. Matlandet Sverige har förvisso en viktig funktion i bevarandet och utvecklandet av svensk livsmedelsproduktion. Men det finns alltför många frågor som inte får svar via konceptet. Tyvärr anser landsbygdsministern att Matlandet är svaret på en gemensam livsmedelsstrategi, god konsumentupplysning, positiv djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, ursprungsmärkning med mera.
Att vara landsbygdsentreprenör är mer i dag än att odla sin mark eller ha djurhållning. Det omfattar så mycket annat, gårdsbutiker, övernattningsmöjligheter för turister, prova-på-aktiviteter, skogsbruk med mera. Det måste löna sig att anställa samtidigt som det ska vara enkelt. Det måste helt enkelt till ytterligare regelförenklingar och ett tydligt system som gynnar landsbygdsutvecklingen.
På nationell nivå vill vi satsa på en biogasstrategi som baseras på utökad rötning av matavfall. För att driva på den inhemska biogasproduktionen krävs att en samordnande myndighet tar ansvar och samverkar mellan till exempel lantbrukare och distributörer. Behovet av distributionskanaler från en gårdsbaserad produktion är stort liksom behovet av standardiseringar, systemlösning och materielutveckling. Ytterligare forskning är nödvändig, och lokala kunskapscentrum måste byggas upp.
Inom EU råder ett stödsystem inom jordbrukssektorn som i allt väsentligt bör reformeras. Vi socialdemokrater vill att alltmer av stöden riktas mot utvecklingen av kollektiva nyttigheter. Det handlar om ren luft, rent vatten, välvårdade öppna landskap och allt som vi i generationer lärt oss anse vara en självklarhet i Sverige. Men i en alltmer ökad internationalisering tvingas även vi i Sverige att inse att mer insatser behöver göras för att hålla landsbygden levande och tillgänglig för flera.
Jordbruksstöden måste också reformeras ur ett rättviseperspektiv. Beroende av de olika 27 ländernas förhandlingsvilja och skicklighet har ett stödsystem utvecklats som gynnar de gamla EU-länderna och missgynnar de länder som kommit med i unionen senare.
Sveriges bönder har också utmaningar. Vi har en relativt låg djurhållning i förhållande till konsumenternas behov av köttprodukter. I dag tyngs många bönder av en ökad import av kött inom livsmedelssektorn som inte i alla avseenden producerats enligt samma höga djurvälfärd som vi förväntar oss i Sverige. Det är långt ifrån godkänt att vi har en så låg självförsörjningsgrad avseende livsmedel. Givetvis är detta sprunget ur EU-medlemskapet. Men var går den nedre gränsen för självförsörjning, samtidigt som stora delar av världen dras med livsmedelsbrist?
Herr talman! Är det skäligt att tro att den inre marknadens drivkrafter skapar en god livsmedelssäkerhet och försörjningsgrad om det sker större störningar och minskningar avseende livsmedelstillgången? Vems ansvar blir det om den svenska jordbrukssektorn fasas ut som en följd av den ökade konkurrensen? Är det rimligt att vi konsumenter kan tvingas att välja produkter som vi har en liten kontroll över avseende ursprungsmärkning och innehåll? Är det rimligt att låta den svenska landsbygden armas ut med de negativa följdeffekter som det kan skapa?
Den miljöanpassade offentliga upphandlingen ska utvecklas och göras självklar i alla offentliga sammanhang. Kommunernas upphandlare ska kunna kräva att den mat som de köper till skolbarn och äldre inom vård och omsorg produceras enligt svensk djurskydds- och miljölagstiftning. De ska kunna vara säkra på att livsmedlen kontrolleras för såväl salmonella som antibiotika. Dessa krav går att driva under förutsättning att alla leverantörer behandlas lika och ges lika möjligheter att lägga anbud.
En hållbar upphandling är möjlig, men den kräver större grepp och mer informationsinsatser till upphandlarna. Lagstiftningen kan tolkas olika inom EU. Det gör att det fortfarande finns hinder för att till exempel i upphandlingskraven premiera lokal produktion, minska transportavstånden och så vidare. Det finns mycket kvar att göra inte minst rent pedagogiskt. Ifall de stora upphandlarna blir bättre på detta blir också möjligheterna bättre för de mindre producenterna att medverka och svara på anbud.
Herr talman! En aktiv svensk trädgårdsproduktion bidrar till den goda självförsörjningsförmågan. Trädgårdsnäringen är betydelsefull med tanke på ökade kvalitetskrav från konsumenternas sida och ett ökat intresse för hur varorna produceras och transporteras, och vi måste också fortsätta att värna trädgårdsnäringen.
Vi stöder en god djurhållning genom att inrätta en djuretisk ombudsman alternativt förstärka Jordbruksverkets djurskyddsenhet. Djurskyddet ska värnas. Den kontrollverksamhet som den borgerliga regeringen överförde till länsstyrelserna saknar fortfarande tillräckliga resurser. Det är ett stort misslyckande att regeringens nya organisation inte getts tillräckligt med resurser för att utföra djurskyddskontrollerna på ett effektivt sätt.
Det är nästan snudd på tjänstefel att antalet kontroller halverats sedan länsstyrelserna fick ansvaret för kontrollerna. Det är inget fel på länsstyrelsernas personal. Problemet är att de är alldeles för få som jobbar med djurkontroll, vilket gör att arbetsbördan för de redan hårt belastade djurskyddsinspektörerna blir ännu tyngre. Kvaliteten i kontrollerna kan i sämsta fall bli sämre på grund av tidspress.
Smittskyddet riskerar också att urholkas genom regeringens planer på en privatisering av veterinärernas organisation.
Djurvälfärd är ett centralt begrepp hos svenska bönder och givetvis hos alla de som har sällskapsdjur. De med djurhållning som huvudsyssla känner stolthet över att värna djurens väl och ve samtidigt som det skulle kunna bli en tydlig konkurrensfördel i förhållande till konsumenterna under förutsättning att det införs en tydlig ursprungsmärkning av kött från fjäderfä, gris, får och get. Då kan de svenska jordbrukarna förmodligen börja få betalt för den högt kvalificerade djurhållningen och omsorgen om djuren.
En mobil slakteriverksamhet kan ha positiva effekter på djuromsorgen eftersom behovet minskar av transporter av levande djur. Vi anser att dagens utveckling inom EU mot allt större djurfabriker strider mot målen om god djurhållning och hållbar utveckling. Vi vill se över möjligheterna till regelförenklingar och startstöd för mobila slakterier.
Herr talman! Hästnäringen är en viktig resurs som skapar många nya arbetstillfällen på landsbygden. Inte minst när det gäller friskvård och rehabilitering har hästarna en stor betydelse. Det finns stora fördelar med en samordning inom hästsektorn. Ett hästregister skulle till exempel underlätta kampen mot smittsamma sjukdomar. Hästnäringen omsätter 48 miljarder kronor, och branschen i sig har 28 000 anställda. Det är en stor och mycket viktig näring för det svenska samhället.
Herr talman! Jordbrukspolitiken är både spännande och komplex. Den innefattar så många parametrar - komplexa i vissa lägen och så självklart enkla i andra lägen. Det vi vet och har kännedom om i dag kanske tappar sin aktualitet i en alltmer positiv och ökande teknik-, metod- och kunskapsutveckling. Därför är det viktigt att man vågar vara innovativ och framåtsyftande i dag.
Vikten av att ändra i jordbrukens stödsystem är grundläggande. Samtidigt är vi socialdemokrater väl medvetna om att jordbruksstöden behövs många år framöver. Skulle vi ta bort hela systemet skulle det finnas uppenbara risker att det svenska jordbruket utarmades helt. Vi socialdemokrater anser att en modern jordbrukspolitik sker i harmoni med flera aktörer, inte bara med dem som finns i riksdagen. Från svenska bönder till konsumenter, via upphandlare, branschorganisationer och intresseorganisationer kan de politiska besluten bli mer vardagsverkliga.
(Applåder)
I detta anförande instämde Matilda Ernkrans, Sara Karlsson och Jan-Olof Larsson (alla S).