Fru talman! Rigmor Stenmark har frågat mig vilka
åtgärder jag avser att vidta för att jordbruksstödet ska
betalas ut i tid samt vilka åtgärder jag avser vidta för
att jordbruksstödet ska förändras.
Även Carl G Nilsson har frågat mig vilka åtgärder
jag avser att vidta för att jordbruksstödet ska utbetalas
i rätt tid. Han har också frågat mig på vilket sätt jag
kommer att arbeta för att förenkla reglerna för miljö-
ersättningarna och projektstöden samt vilka åtgärder
jag avser att vidta för att s.k. fjärranalys med satellit
ska kunna användas.
Trots vad som framkommit i den debatt som förts
i medier den senaste tiden har utbetalningarna av EU-
stöden fungerat relativt väl. När det gäller arealstöden
var det knappt 900 ansökningar som inte var färdig-
behandlade i tid till den första utbetalningen den 27
december. Omkring 98,5 % av alla som ansökt om
arealersättning fick sina pengar vid detta tillfälle.
Därefter har Statens jordbruksverk gjort veckovisa
utbetalningar av arealersättning i den takt som man
fått in underlag från länsstyrelserna. I slutet av januari
återstod omkring 300 brukare som inte fått beslut.
Enligt EU:s tidsgräns för utbetalningar ska 96 % av
arealstöden vara utbetalade den 31 januari. Detta
klarade alltså Sverige med marginal redan en månad
tidigare. Vi har i motsats till de flesta EU-länder inte
något år råkat ut för sanktioner från EU på grund av
försenade utbetalningar.
När det gäller miljöersättningar skiljer sig regler-
na för utbetalning jämfört med arealersättningar och
djurpremier. Det är Sverige som avgör vid vilka tid-
punkter under aktuellt budgetår som utbetalning ska
ske. Dessa stöd är också av förklarliga skäl mer
komplicerade än exempelvis arealstöd eftersom de
berättigar brukaren till ersättning för en rad olika
miljöinsatser som är betydligt mer resurskrävande att
handlägga och kontrollera. Jag kan i samband med
detta nämna att Jordbruksverket har gjort en översyn
av det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet i
syfte att se över behovet av förändringar för att fullt
ut kunna utnyttja tillgängliga medel. Verkets rapport
har nyligen varit ute på remiss och bereds för närva-
rande i Regeringskansliet.
Jämfört med tidigare år har något fler företag som
varit uttagna för kontroll fått sina utbetalningar förse-
nade. Totalt för samtliga stödformer rör det sig om en
ökning med 500 företag till totalt ca 1 500, vilket är
ca 2 % av samtliga stödföretag. Ersättningen betalas
ut så snart alla kontroller genomförts.
Jag är medveten om att många länsstyrelser har
haft ett arbetsamt år bakom sig med introduktionen av
ett nytt IT-system samt ett nytt miljö-
ersättningsprogram och därigenom dubbla program
att hantera. Det nya programmet har medfört att an-
talet felaktigt ifyllda ansökningar varit ovanligt stort.
Länsstyrelserna har också haft ett stort antal återkrav
av stöd att hantera. Det extra anslag som länsstyrel-
serna fått för 2001 var avsett för att klara av de åter-
stående återkraven. Av 21 länsstyrelser är sex stycken
helt klara med återkraven, men räknat i totalt antal
återstående återkrav i landet är mer än två tredjedelar
avklarade.
Det är självfallet viktigt att komma till rätta med
de problem som har varit kring hanteringen av EU-
stöden. Administrationen bör effektiviseras ytterliga-
re och handläggningstiderna kortas. En del problem
har redan åtgärdats, t.ex. det inkörningskrångel som
har varit med det nya datasystemet. Det gamla miljö-
stödssystemet fasas nu också ut efter hand. Detta
innebär att det successivt kommer att bli färre stöd-
former för länsstyrelsen att hantera. Samtidigt kom-
mer rimligen de initiala problem som har varit med
det nya miljö- och landsbygdsprogrammet inte att
upprepas framöver. Mycket av det som försvårat förra
årets stödomgång kommer alltså att minska i omfatt-
ning till detta år.
Jag tror dessutom att nya sätt att ansöka om stö-
den, t.ex. via Internet, kommer att effektivisera hante-
ringen genom att det minskar risken för fel. Ansök-
ningar via Internet är fr.o.m. i år i full drift, och det är
tillgängligt för alla lantbrukare.
Utöver detta gav regeringen i december 2001
länsstyrelserna i uppdrag att effektivisera samord-
ningen av jordbruksadministrationen. Uppdraget går
ut på att sju samordningsansvariga länsstyrelser,
spridda över landet, ska ansvara för effektiviseringen
av administrationen inom respektive region. Denna
samordning kommer att innefatta bl.a. information till
lantbrukarna, handläggning av ansökningar, fältkon-
trollverksamhet m.m. Detta är ett arbete som på sikt
kommer att innebära vinster på många sätt, både för
länsstyrelserna och för brukarna. Samtidigt inrättas
ett råd vid Jordbruksverket för frågor om samverkan,
övergripande planering och styrning när det gäller
hanteringen av EU-stöd. Rådet kommer att bestå av
representanter från Jordbruksverket och de samord-
ningsansvariga länsstyrelserna.
Carl G Nilsson har också frågat mig om s.k. fjär-
ranalys. Denna metod kommer framöver inte att vara
lika resursbesparande som tidigare eftersom länssty-
relserna i dag gör samordnade kontrollinsatser av
flera ersättningsformer. Frågan om huruvida fjärra-
nalys ska tillämpas i fortsättningen bereds dock för
närvarande i Regeringskansliet, och något beslut är
ännu inte fattat.