Fru talman! Jag delar naturligtvis den kritik som
ni båda framför mot ett system som är så oerhört
byråkratiskt och komplicerat som detta. Det har jag
gjort ända sedan Sverige gick in i EU, och det har
också varit regeringens målsättning att förändra jord-
brukspolitiken så att den ska bli enklare och även
stötta andra saker än det som stöds i dag.
Jag säger "relativt väl". Vad är då det? Man måste
komma ihåg att det finns ett regelverk också för hur
mycket man ska ha betalt ut inom en viss tid. När det
gäller arealersättningar ska man den 31 januari i år ha
betalat ut 96 %. Och det klarar vi! Sett med tanke på
regelverkets system och risken för sanktioner så be-
höver vi alltså inte vara bekymrade, till skillnad från
nästan alla andra EU-länder. Detta är inte något
svenskt problem, utan det är ett problem för alla län-
der.
När det gäller de gamla miljöstöden - öppet od-
lingslandskap och ekologisk odling - så har vi utbe-
talat i stort sett 100 %. När det gäller vallstödet har vi
utbetalat 98 % - och där är det inte samma regler. Det
ska inte vara den sista januari, utan det går på budget-
år.
I det nya LBU-programmet har vi betalat kom-
pensationsbidrag till i stort sett 100 %. För de andra
delarna är det mindre, beroende på att det är ett
komplicerat stöd och att det krävs stora resurser för
att upprätta åtgärdsplaner. Men för t.ex. natur- och
kulturmiljöer får vi ett bättre resultat än förra gången.
År 1996 hade vi ungefär samma stöd.
För öppet och varierat odlingslanskap har vi be-
talat ut ungefär 100 %.
Sådan är situationen.
Rigmor Stenmark säger att man måste ha genom-
fört alla de olika delarna för att få miljöstödet utbeta-
lat. Ja, så är det - och det är ingenting som vi har
hittat på i Sverige, utan det är EU-styrt. Jordbruks-
verket tycker att detta är en intressant tanke och att
man ska kunna dela upp det. Men jag vill säga att det
inte blir mindre byråkratiskt från myndighetens syn-
punkt om man delar upp det hela, utan snarare tvärt-
om. Likväl tittar Jordbruksverket nu på detta. Men
man måste då sedan gå till Bryssel och prata om sa-
ken.
Det var intressant att häststödet togs upp. Det
finns inget beslut om det än, utan vi undersöker möj-
ligheten. Det gör vi därför att hästen numera är ett
väldigt viktigt djur - kanske väl så viktigt som kor,
får och getter. Därför undersöker jag möjligheten att i
någon mån likställa hästarna med de andra djuren.
Jag önskar ju inte att komplicera byråkratin, men det
blir tyvärr en följd om detta ska in i systemet. Men
det kan ju få andra fördelar för människorna i framför
allt gles- och landsbygden som man får tro uppväger
de negativa saker som byråkratin innebär.
De extra pengarna skulle användas för att hantera
återkraven. Det är intressant att Carl G Nilsson tar
upp sitt eget län. Vid slutet av förra året hade man där
avgjort endast 6-7 % av återkraven. Därmed ligger
man absolut i botten av alla länsstyrelser. Många
länsstyrelser har klarat detta ganska bra med de extra
pengar de fick just för detta ändamål. Men Carl G
Nilssons eget län har inte lyckats med det.