Fru talman! Det är klart att också jag, Rigmor
Stenmark, ser på detta ur den enskilde jordbrukarens
synvinkel. Men jag försökte här svara på Carl G Nils-
sons fråga om sanktioner, nämligen att vi håller oss
inom det regelverk som är stipulerat både av EU och
av oss själva - av EU när det gäller arealstöden och
av oss själva när det gäller miljöstöden. Vi begår
inget brott så att vi riskerar sanktioner därvidlag.
Ur den enskilde jordbrukarens synvinkel vore det
bra om han eller hon visste att den 10 eller den 27
december - eller när det nu kan vara - kommer peng-
arna. Men jag vill också betona att vi har aldrig givit
något sådant löfte. Vi har aldrig sagt att pengarna
kommer vid en viss tidpunkt. Det har helt att göra
med när allt detta är avklarat. Det kan variera från år
till år, från länsstyrelse till länsstyrelse - vilket vi har
sett ske. De enskilda jordbrukarna upplever att de
"drabbas" på olika sätt beroende på vilken länsstyrel-
se de råkar höra till, men också beroende på om det är
fråga om arealstöd eller miljöstöd och hur hantering-
en av detta har gått till.
Varför blev utbetalningen senare år 2001? Jag har
försökt att säga att det bl.a. är inkörningsproblemen
med det nya datasystemet, och det är åtgärdat. Då kan
vi avskriva det för framtiden. Det är dubbla miljöpro-
gram. Det gamla kommer nu att fasas ut och det nya
kommer att finnas. Det blir alltså inte det dubbelar-
betet. Det är fråga om ovanligt många felaktiga an-
sökningar på grund av det nya miljö- och lands-
bygdsprogrammet. Det har krävt en skriftlig kommu-
nikation med brukarna, och det är klart att sådant tar
tid. Sedan var det arbetet med återkraven. Vissa läns-
styrelser, t.ex. Östergötland, har inte krävt något
tillbaka. Där återstår en del som blir betungande. Men
jag vill hävda att detta blir inte lika betungande detta
år då man på de flesta håll har skött detta.
Jordbruksverket bedömer att fjärranalysen inte är
lika intressant. Tyvärr vet jag inte hur andra länder
gör. Tidigare kontrollerades programmen separat. Det
var en urdålig ordning, tycker jag. Olika folk åkte ut
olika dagar till samma gård och kontrollerade olika
program. Nu är det ändrat så att det finns en samord-
ning. Samma kontrollanter kan kontrollera flera olika
program när han eller hon är på gården. Det är högst
rimligt. Då är det inte lika intressant med den här
typen av fjärranalys som man kanske trodde tidigare
och som uppenbarligen andra länder fortfarande an-
vänder sig av. Det är möjligt att de inte samordnar
kontrollerna på gårdsnivå på samma vis som vi gör.
När det sedan gäller hästen och hästens roll i sam-
hället må vi ha olika uppfattningar, och vi får väl se
var vi landar så småningom. Men jag tror faktiskt att
hästen och hästnäringen spelar, och framför allt kan
spela och måste få tillåtas att spela, en stor roll i ett
miljö- och landsbygdsprogram i vidare bemärkelse.
Vi ser redan i dag vilken betydelse hästnäringen har.
Det är därför som jag har bett Jordbruksverket att se
över hur det skulle kunna gå till att få in den i samma
system. Men jag är fullständigt medveten om - det
sade jag också i mitt förra inlägg - att det innebär att
så länge som vi har kvar systemet blir det något mer
komplicerat. Det är jag väldigt medveten om.