Herr talman! Jag vet inte om jag ska tolka Agneta Luttropp som att oppositionen tycker så här: Ja, vi vill ha stimulanspeng, men den får vänta tills vi har kunskap, så att vi vet hur den ska användas.
Om det är så är det inga problem. Vi får ju kunskap nästa år. Det var det som var grejen. Om det är så jag ska tyda de texter som finns i betänkandet finns det egentligen inte så mycket att diskutera här. För, återigen, det är ingen som ifrågasätter att vi behöver lösa ett problem då det finns. Det är beroende av hur stor omfattning det är. Just nu vet vi bara inte det. Vi vet inte omfattningen av problemet. Vi vet inte hur stor stimulanspengen ska vara. Vi vet inte hur den ska fördelas, till vilka.
Det är bara det som är problemet. Är det så att vi kan vänta tills vi har kunskapen? Det är precis det som jag står här och vädjar om att vi ska göra.
Jag säger inte att det inte finns problem. Det kan finnas problem. Jag vill bara ta reda på vilket omfång det är. Och hur är bästa sättet att lösa det?
Till sist är det viktigt med utbildad personal inom omsorgsverksamhet, förskoleverksamhet. Vi tycker det. Och lagstiftningen säger att barn ska ha tillgång till pedagogiska inslag, som man antingen köper in eller får med hjälp av öppna förskolor, i de verksamheter där man inte själv har personal som är utbildad men personal som har erfarenhet av att arbeta med barn till exempel.
Sedan är det kommunerna, som huvudmän, som följer upp verksamheten. Tycker man inte att den håller kvalitet och kan bevisa att den inte håller kvalitet - för kvalitet är viktigt oavsett omsorgsform - har man rätt att lägga ned eller stoppa utbetalningar till denna verksamhet.
Lagen är ganska tydlig, och kommunerna, som huvudmän, är de som måste sköta det här med tillsyn och också avgöra vilka verksamheter som ska tillåtas och inte.