Herr talman! Annika Jonsell har frågat vilka åt-
gärder regeringen har för avsikt att vidta för att göra
det möjligt för låginkomsttagare att leva på sin lön.
Annika Jonsell hänvisar till en undersökning av
Catharina Andréen, ekonom på Föreningssparbanken,
som visar att det för vissa familjer lönar sig att leva på
arbetslöshetsersättning i stället för att ha ett arbete.
Annika Jonsell menar att om inkomsten blir mindre än
bidrag eller innebär en marginell skillnad så får det
konsekvenser för hela samhället. När det inte längre
lönar sig att arbeta skapas ett olyckligt beroende av
bidrag. Särskilt allvarligt skulle det vara om höga
skatter driver lågavlönade kvinnor bort från arbets-
marknaden och in i bidragsberoende.
Jag håller med Catharina Andréen om att det kan
finnas tröskeleffekter för barnfamiljer i vissa inkomst-
lägen. Generellt gäller att de största tröskeleffekterna
kan inträffa för arbetslösa med barn, särskilt för kvin-
nor och lågavlönade. Det beror på att bostads- och
socialbidragen faller bort samtidigt som barnom-
sorgsavgifterna ökar. Däremot är det inget tecken på
att arbetslöshetsersättningen är för hög, utan snarare
på att många kvinnor har för låga löner.
Det är emellertid inte många som får det sämre
ekonomiskt om de börjar arbeta. Expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi, ESO, har nyligen publice-
rat beräkningar som visar att det endast är ca 4 % av
de arbetslösa som skulle ha fått det sämre ekonomiskt
om de började arbeta. Analysen visar att arbete lönar
sig för det stora flertalet vanliga inkomsttagare. Sam-
tidigt skulle lägre ersättningsnivåer inom t.ex. arbets-
löshetsförsäkringen skapa försörjningsproblem och
minskat stöd för generella offentliga socialförsäkring-
ar.
Det är således inte så att höga skatter och bidrag i
någon större omfattning gör arbete privatekonomiskt
olönsamt. Särbeskattningen tenderar också att öka i
synnerhet kvinnors incitament till arbetsmarknadsdel-
tagande även vid låga löner. Det finns ingenting i
övrigt i statistiken som tyder på att kvinnor väljer
hemarbete före förvärvsarbete. Tack vare våra skatter
har vi också råd att ha en väl utbyggd offentligt fi-
nansierad barnomsorg som gjort det möjligt för kvin-
nor att söka sig ut och stanna kvar på arbetsmarkna-
den, vilket lett till att Sverige hör till de länder som
har det allra högsta arbetskraftsdeltagandet i världen
bland kvinnor.
Om det skulle varit ett så klart samband mellan
hög arbetslöshetsersättning och hög arbetslöshet, hur
kan det då komma sig att vi hade så gott som full
sysselsättning när arbetslöshetsersättningen var ännu
högre än den är i dag? Så var situationen för tio år
sedan. Då hade vi 90 % av lönen i arbetslöshetser-
sättning men bara 1,5-2 % arbetslöshet. Detta visar
att människor faktiskt vill ha ett arbete som de kan
försörja sig på. Det är den ekonomiska utvecklingen
som orsakar arbetslösheten, inte skattereglerna.
Den arbetslöse kan inte välja arbetslöshetsersätt-
ning i stället för arbete. En arbetslös som vägrar att ta
ett erbjudet lämpligt arbete riskerar att avstängas från
arbetslöshetsersättning under tolv veckor. Jag vill
också framhålla att det är en socialdemokratisk rege-
ring som ligger bakom förslaget att skärpa avstäng-
ningen från tidigare fyra veckor till tolv veckor. Det
visar hur allvarligt regeringen ser på denna fråga.
Annika Jonsell frågar vad regeringen tänker göra
för att låginkomsttagarna skall kunna leva på sin lön.
Det är bara en ökad sysselsättning och ekonomisk
tillväxt som kan ge bättre löner och ett minskat behov
av arbetslöshetsersättning. Regeringen tar sitt ansvar
genom att sanera statsfinanserna och genomföra en
offensiv politik för utbildning och utveckling. Ar-
betsmarknadens parter har ett stort ansvar att nå en
balanserad lönebildning som bidrar till minskad ar-
betslöshet. Det är bättre kunskap och sysselsättning
som bidrar till att alla kan leva på sin lön.
Regeringen anser också att det är angeläget att ge
personer möjlighet att undvika att permanent fastna i
gruppen låginkomsttagare. Detta har skett genom
regeringens stora satsning på utbildning, bl.a. inom
det s.k. kunskapslyftet. Därigenom skapas valmöjlig-
heter för den enskilde och ökade möjligheter att få ett
arbete som ger en högre lön.