Herr talman! Jag menar att vi inte har tid att vänta.
Vi har inte tid att avvakta.
Vi kan gå ett par år tillbaka och se till den kultur-
politiska debatten då. Det var faktiskt fem partier här i
riksdagen som motionerade om ett nationellt kvinno-
historiskt museum. Svaret blev att det var nödvändigt
att invänta den kulturpolitiska propositionen, där det
säkert skulle komma något. Men så blev det inte.
Beträffande den kulturpolitiska propositionen sade
vi: Nu är det hög tid att också kulturarvssektorn tar
frågor om kön och jämställdhet på allvar. Jag tycker
att det nu är dags för det.
Jag tycker inte att det regleringsbrev räcker som
kulturministern har hänvisat till. Det är inte kraftfullt
nog. Här klumpas på något vis kön ihop med annat.
Man kräver inte en könsuppdelad statistik. Man krä-
ver inte "mainstreamad" utställningsverksamhet. Man
tillför inga nya resurser. Dessutom tror inte ministern
riktigt att vi skall ha en institution. Ministern talar om
att avvakta, att vänta. Hon använder ordet eventuellt
och hon vill inte nu säga nej, vilket jag är tacksam för.
En sak är i alla fall säker, nämligen att Vänster-
partiet kommer att fortsätta att arbeta för ett nationellt
kvinnohistoriskt museum.