Herr talman! Charlotta L Bjälkebring har frågat
mig vad regeringen avser göra för att uppfylla den
kulturpolitiska ambitionen att synliggöra könsskillna-
der samt om regeringen kommer att föreslå att ett
nationellt kvinnomuseum inrättas.
Jag delar Charlotta Bjälkebrings uppfattning att
könsindelning är en mycket stark samhällelig organi-
sationsprincip. Jag vill t.o.m. påstå att det är en
grundläggande sådan som genomsyrar varje samhälle
i sin helhet.
Jag delar dock inte uppfattningen att inrättandet av
ett nationellt kvinnomuseum är den rätta vägen att
uppmärksamma detta förhållande. Tvärtom vill jag
hävda att Historiska museets utställning Den starka
kvinnan ger stöd för att könsperspektiv är något som
måste integreras i all museiverksamhet. Kvinnan får
inte behandlas som ett komplement till den traditio-
nella historieskrivningen.
I propositionen om kulturpolitiken (prop.
1996/97:3) framhålls att det är hög tid att också kul-
turarvssektorn tar frågor om kön och jämställdhet på
allvar. Det sägs att man kan hävda att bl.a. kvinnornas
kulturarv är underrepresenterat och att männens kul-
turarv utgör normen. Detta är ett allvarligt problem,
eftersom vad som bevaras och förmedlas av kulturar-
vet är av betydelse för hur t.ex. könsroller kan uppfat-
tas och utformas i dagens samhälle.
Regeringen har följt upp detta genom att i regle-
ringsbrevet för år 1997 ge de centrala museerna samt
Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet i uppdrag att
till den 1 mars 1998 utarbeta en strategi för att arbeta
vidare med och utveckla kulturarvets demokratiska
funktioner. De centrala museerna har dessutom till
uppgift att till den 1 juli i år redovisa vilken insam-
lingspolicy respektive museum har. Även delar av
stödenheterna till de regionala museerna skall använ-
das för detta syfte. I dessa arbeten ingår att i högre
grad uppmärksamma att olika perspektiv kan läggas
på kulturarvet, däribland ett könsperspektiv. Även för
de museer som har till uppgift att skildra områden
som slentrianmässigt brukar betraktas som "manliga",
som t.ex. teknikhistoria eller försvar, talar alltså starka
skäl för att könsperspektivet måste integreras. I beto-
ningen av könsperspektivet ingår således att lyfta
fram kvinnors historia, men också något mer, nämli-
gen hur grundläggande mänskliga relationer såsom
könsindelning använts i byggandet av samhällen.