Fru talman! Felet i den analysen ligger enbart i att man tidigare inte prioriterat frågan tillräckligt och därmed varit ännu snabbare. Om den föregående och den nuvarande regeringen hade satt frågan överst på dagordningen hade de, såvitt jag förstår, möjligen kunnat ha ett sådant beslut på plats om de lagt andra saker åt sidan. Det gjorde man nu inte, och därför är man i dag inte framme vid ett sådant beslut ännu. Det måste dock komma inom en ganska snar framtid.
Då är frågan: Kan man inte gå vidare? Förslaget har så att säga växt fram inom bolagen. Det är inte initierat av ägarna vare sig i Sverige eller i Danmark. Förslaget att göra på detta sätt kommer från respektive bolags styrelser. För att värna om bolagen, både vårt eget ägda bolag och, från den danska sidan, det danska bolaget, kan man inte segdra en sådan process alltför länge eftersom det riskerar att skada bolagen, göra de anställda osäkra och skapa många andra problem. När förslaget nu finns framtaget, och de andra förslagen ännu inte finns fullt ut, är det bättre att ta det i den ordning vi nu gör.
Vi kan jämföra med exempelvis den privatisering av Telia som genomfördes av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Den infrastruktur som där ingick och blev privatiserad var en omfattande del av bolaget, rymde mycket kapital och så vidare, och var helt avgörande. Det är inte den typen av misstag man nu håller på att göra, alltså det misstag som den socialdemokratiska regeringen gjorde med kopparnätet och som är svårt att lösa i efterhand. Här handlar det om ett nummersystem, postnummersystemet. Det är en immateriell företeelse och en ganska liten del i det hela.
Det har inte varit några problem hittills, och man ser inte heller att det skulle kunna uppstå problem. Det är något som på ett ganska enkelt sätt kan regleras även efter det att beslut fattats i kammaren i morgon.