Fru talman! Regeringen har, som jag nämnde, i dag tillsatt en utredning som ska se över mottagandet av asylsökande. Inom ramen för den utredningen kommer även asylsökandes boendesituation att utredas.
Jag vill först och främst välkomna Bodil Ceballos öppna och konstruktiva attityd till problemen. Det är ingen lätt materia att försöka hitta väl fungerande system, men attityden är viktig för en konstruktiv debatt.
Det finns naturligtvis inga enkla svar eller lösningar om det egna boendet, som har varit den stora heta potatisen den här hösten - även om det hade varit bekvämt. Att avskaffa det egna boendet hade krävt stora och omfattande tvångsregleringar i form av kommunarrest eller motsvarande. Det är faktiskt ett stort intrång i dessa personers liv som vi pratar om. De åtgärder med tvångsinslag som har föreslagits i debatten är mycket svåra att genomföra.
Utredaren kommer att få i uppdrag att se över boendefrågan ur ett brett perspektiv. Det viktigaste är att öka de asylsökandes möjligheter till sysselsättning och så småningom egen försörjning, både under tiden asylansökan prövas och om personen eventuellt kommer att stanna kvar i Sverige.
Det för oss då direkt in på den fråga som Bodil Ceballos ställde, nämligen hur man ska hitta den rätta mixen, blandningen. Om jag hade vetat det hade vi naturligtvis inte tillsatt utredningen. Det är viktigt att få svaren tillbaka till regeringen efter tolv års väntan på att något skulle hända. Den förra regeringen visade inte direkt framfötterna i frågan.
Den asylsökandes boende ska också ses över i syfte att skapa incitament för den enskilde att bosätta sig i regioner med goda förutsättningar för både bostäder, arbete och utbildning - alltså det vi vet leder till en god och väl fungerande integrationsprocess. Det är oerhört viktigt att människor ges rätt verktyg och incitament för att söka sig till de orter runt om i Sverige där det finns arbete och de kan skapa sig en trygg framtid.