Herr talman! Jag begärde ordet för att ställa ett antal frågor, och under det förra replikskiftet uppkom ytterligare några som jag kanske måste ställa först.
Den första handlar om den grupp som Fredrick Federley säger att man gav falska förhoppningar om att de skulle få stanna i landet när den tillfälliga lagen tillskapades och som sedan gömde sig. Men faktum är att de gömde sig redan tidigare. Den tillfälliga lagen gav en stor del av dem åtminstone en möjlighet att få stanna här, men de levde gömda redan innan lagen kom.
Det är en viktig grupp att prioritera för oss alla. Vi har alltså en stor mängd människor som levt i Sverige under många år, som talar svenska och som arbetar inte bara för slavlöner utan också för bra löner, för det finns även sådana. De finns i landet. De har valt att stanna här och leva gömda trots de stora påfrestningar det innebär. Vi har ett ansvar. Alla partier har tillsammans ett ansvar för att lösa situationen för den stora gruppen. Det vill jag skicka med Fredrick Federley i hans arbete.
Vad gäller dem som kommer hit som anhöriga till flyktingar har de oftast egna flyktingskäl. Redan det faktum att man är anhörig till en person som är politiskt förföljd ger sådana skäl. Det är också viktigt att ta med i arbetet.
Nu kommer jag till det som jag egentligen tänkte fråga om, nämligen det jag sade om att vi kommer att se oerhört många fler flyktingar, nämligen klimatflyktingar, i världen. Genèvekonventionen är anpassad till den situation som rådde efter andra världskriget. Den omfattar inte klimatflyktingar. Vad ska vi göra för att även klimatflyktingarna i världen ska kunna tas om hand på ett reglerat och bra sätt? Nu är det inte möjligt.