Fru talman! Migrationsfrågorna har alltid varit föremål för en intensiv politisk uppmärksamhet, men sällan har migrationsfrågorna stått högre på den politiska agendan än vad de gör i dag.
Människors ökade möjligheter och vilja till personlig förbättring av sina livsvillkor, världsekonomins globalisering, asylsökandes möjligheter till skydd och de demografiska utmaningar som Europa och västvärlden står inför är samtliga exempel på vilken betydelse som möjligheterna till migration har för oss alla.
En central fråga för regeringen är att effektivt kunna möta de utmaningar som ett ökande antal asylsökande innebär för vårt land och sträva efter att prövningen av asylansökningar ska hålla hög kvalitet i alla led. Den nya instans- och processordningen lägger en god grund för det arbetet även om det fortfarande finns förbättringar att genomföra.
Mottagandet av asylsökande är centralt för att Sverige fortsatt ska kunna ha en generös asylpolitik och för att vi även framgent ska kunna vara en fristad för dem som söker skydd. Trots att det har skett stora förändringar på asylområdet har regelverket kring mottagandet inte setts över sedan början av 1990-talet. Det finns behov av att ta ett helhetsgrepp över hela mottagandet. Regeringen har därför i dag beslutat att ge Sören Häggroth i uppdrag att se över lagen om mottagande av asylsökande med flera, alltså den som kallas LMA.
Utgångspunkten för översynen är att mottagandet ska bidra till en rättssäker, effektiv och human asylprocess med kort handläggningstid som underlättar de asylsökandes möjligheter till sysselsättning och egenförsörjning.
Inom migrationspolitiken, liksom överallt annars i regeringens politik, förs nu arbetslinjen in. Detta sker genom ett ökat fokus på egenförsörjning redan under asyltiden och på medverkan till att göra sig anställningsbar genom organiserad sysselsättning.
Mottagandet ska stödja den sökande, både under tiden asylansökan prövas och vid ett beviljande av uppehållstillstånd, liksom möjliggöra ett snabbt återvändande efter ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut.
För regeringen har det varit viktigt att noga lyssna in vad kommuner och ideella organisationer har haft för synpunkter. Vidare har erfarenheter från dem som själva är eller har varit i asylprocessen spelat stor roll vid utformningen av utredarens uppdrag.
Eftersom både kommuner och ideella organisationer har mycket att tillföra redan under asylprocessen ges ett särskilt uppdrag till utredningen att belysa hur de ideella organisationernas engagemang inom mottagandet bäst kan tillvaratas, breddas och fördjupas. Frågan om hur staten kan stimulera och medverka till att dessa i större omfattning än vad som är fallet i dag kan spela en aktiv roll i mottagandet ska också ses över.
Utgångspunkten för hela regeringens reformarbete är att vägleda människor genom incitament och genom stimulans. Denna grundval finns även med i utredningen Effektiva insatser och incitament för snabbare arbetsmarknadsetablering för nyanlända flyktingar m.fl. som rör dem som fått uppehållstillstånd och som tillsatts av min kollega integrationsminister Nyamko Sabuni.
När vi talar om mottagandet får inte frågan om återvändande glömmas bort. De som inte beviljas uppehållstillstånd efter en rättssäker domstolsprocess förväntas acceptera ett sådant beslut och lämna landet. Om så inte sker riskeras i förlängningen trovärdigheten och hållbarheten för asylsystemet och då också möjligheten att ge skydd till dem som behöver det.
Tiden från ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut till utresa kan i dag vara lång. Orsaker till att återvändande dröjer efter lagakraftvunnet beslut ska belysas i utredningen, så att ett effektivt återvändande underlättas.
Fru talman! Självfallet innebär all migration också en stor utmaning för framtiden. Det är en utmaning att underlätta laglig migration och öppna nya och enklare vägar för den som vill röra sig över gränserna. Det blir en av uppgifterna för oss som tror på att denna rörlighet leder till välstånd och utveckling såväl för den enskilde som för världens stater.
En av dessa vägar är arbetskraftsinvandring. Så sent som på 70-talet var Sverige ett arbetskraftsinvandringsland. Men i dag domineras synen på invandring i vårt land helt av asylperspektivet, detta trots att arbetskraftsinvandring bidrar till att vitalisera arbetsmarknaden och ekonomin genom att möta behovet av arbetskraft men också genom de kunskaper och erfarenheter som dessa personer för med sig från sina hemländer.
Regeringen kommer därför i vår att presentera en proposition för riksdagen där det föreslås ökade möjligheter för utomeuropeisk arbetskraftsinvandring till Sverige. Vi ser det som ett av flera instrument i arbetet för att motverka arbetskraftsbrist och upprätthålla arbetskraftsutbudet i vårt land. Det är ett instrument som kan komplettera åtgärder för att tillvarata arbetskraft som redan finns inom landet.
Trots att det i dag finns en arbetslöshet i Sverige finns det samtidigt en stor brist på arbetskraft inom vissa yrken och inom vissa sektorer på arbetsmarknaden. Nästan vart tredje småföretag uppger bristen på personal som största hindret mot tillväxt.
Inom byggindustrin uppger mer än två tredjedelar av företagen arbetskraftsbrist som den främsta flaskhalsen. Om dessa företag ges möjlighet att enklare anställa utländsk kompetens skulle de kunna växa och sysselsätta arbetskraft som redan är bosatt i landet.
Lägg därtill vår demografiska utveckling, med en åldrande befolkning och ökande försörjningsbörda för dem som arbetar, så blir det tydligt att ökad arbetskraftsinvandring kan bidra till att säkra vår framtida tillväxt och välfärd.
För att det reformerade regelverket ska ge ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring ska det ta sin utgångspunkt i efterfrågan på arbetskraft och präglas av flexibilitet, förenklad administration och långsiktig hållbarhet. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen ska upphöra. Det är i stället arbetsgivarens bedömning av behovet av rekrytering från utlandet som ska vara avgörande. Vi förutsätter att den enskilda arbetsgivaren har bäst kunskap om vilken kompetens som behöver rekryteras till arbetsplatsen. Så länge den som invandrar för att ta anställning tillförsäkras samma villkor avseende lön och övriga anställningsvillkor som gäller för personer som redan är bosatta i landet finns ingen anledning att sätta upp några trösklar. Tvärtom - för att Sverige ska framstå som attraktivt i en internationell konkurrens om arbetskraft måste vi sänka våra trösklar och välkomna dem som vill komma hit för att arbeta.
Fru talman! När vi står här i kammaren för att debattera den svenska migrationspolitiken är det också viktigt att komma ihåg att dessa frågor inte enbart kan hanteras på nationell nivå. Människors rörlighet över gränser är en fråga som per definition är internationell. Inom EU har kommissionen nyligen inlett den andra etappen i arbetet med att ta fram ett gemensamt asylsystem för Europeiska unionen. Den fria rörlighet som vi har innebär ett behov av gemensamma regler kring inresa och vistelse. Regeringen välkomnar detta arbete och tar aktiv del i det.
Vår utgångspunkt är att det gemensamma asylsystemet bör vila på ett gemensamt regelverk, med bibehållen nationell prövning. I detta arbete verkar regeringen för en stärkt ställning för asylsökande i Europa. Sverige värnar den enskildes rätt att söka asyl och få en rättssäker prövning även internationellt.
Kommissionen väntas lägga fram de första förslagen till rättsakter under våren 2008. Arbetet med utformningen av det gemensamma asylsystemet är därmed en fråga som vi kommer att få anledning att komma tillbaka till framöver i denna kammare, och det kommer därutöver att vara en prioriterad fråga för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen hösten 2009.
Fru talman! Regeringens nya perspektiv på migrationspolitiken kommer att vara till gagn för Sverige, för alla oss som bor här och inte minst dem som av olika anledningar vill komma till vårt land. Migrationen över våra gränser är redan i dag omfattande och kommer sannolikt bara att öka framöver.
Jag är tacksam över att få vara delaktig i den reformering av den svenska migrationspolitiken som nu genomförs. Den i dag initierade översynen kommer att förbättra mottagandet och anpassa det till moderna förhållanden. Den nya instans- och processordningen och finslipningen av densamma säkerställer en rättssäker prövning som vi alla har anledning att vara stolta över, och genom den kommande propositionen om arbetskraftsinvandring öppnas äntligen fler vägar att komma till vårt land.
I detta anförande instämde Gunnar Axén, Mikael Cederbratt, Mats G Nilsson, Lars-Arne Staxäng och Marianne Watz (alla m), Fredrick Federley, Annie Johansson och Stefan Tornberg (alla c), Ulf Nilsson (fp) samt Lars Gustafsson (kd).