Herr talman! Då det gäller utredningen började det här egentligen för 10-12 år sedan. Det fanns ett behov vid den första utredningen, då det också tillsattes en kommitté för att jobba med det här. Men man måste leva i nutid. Om man har påbörjat en utredning och anser att man måste ändra på saker och ting och verkligheten ändrar sig tycker jag att det är väldigt viktigt att anpassa sig till det. Det är det som vi i Centerpartiet har gjort. Vi ser inte att situationen är densamma som den var i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Vi ser att det finns vissa åtgärder som man bör vidta för att rädda företag som hamnar i tillfälliga svackor.
Men för att vända på den stenen behöver man inte bygga om hela huset. Det är det som vi motsätter oss, att man lägger fram sådana stora drastiska förslag så att för den enda procentens konkurser som man vill minska lägger man ett förslag som påverkar de 99 procenten övriga företag. Det borde ju vara lite sans och balans i fråga om vilka åtgärder man vidtar för att göra det möjligt att rekonstruera flera företag. Vi anser att det är en felbedömning som man har gjort i det liggande förslaget. Det drabbar så otroligt många andra företag som får väldigt svårt att överleva. Jag tror inte att Yvonne Andersson och Kristdemokraterna har riktig insikt i vad som händer ute på landsbygden i dag och i alla de små företag som hittills har verkat i 20-30 år och nu först ställs inför svårigheter genom att deras tidigare säkerheter inte räcker när de vill bygga ut verksamheterna.