Fru talman! I alla andra sammanhang och vid alla
andra tidpunkter skulle jag inte varit det minsta
avundsjuk på eller velat byta kläder med Lennart
Kollmats, som gått från att vara kulturpolitiker till att
bli skattepolitiker, men i dag skulle jag faktiskt för ett
kort ögonblick vilja vara skattepolitiker och kunna ta
åt mig äran av att i riksdagens skatteutskott ha fattat
det kloka beslutet att sänka mervärdesskatten på
böcker och tidskrifter.
Många läsare, förhoppningsvis också nya läsare,
kommer i framtiden att jubla och fira att man kan få
tag i böcker till en lägre kostnad, inte minst - som
Ewa Larsson var inne på - de studerande. Jag tänker
inte gå in på någon exercis om vem som har betytt
mest. Jag konstaterar bara att vi alla vet hur konstel-
lationen har sett ut här i riksdagen. Jag vill hävda att
de s.k. stödpartierna, som jag vill kalla samarbetspar-
tierna, tillsammans med regeringen har all anledning
att känna sig stolta i dag.
Det räcker inte att som Lennart Kollmats säga att
Folkpartiet och t.o.m. Kristdemokraterna har avsatt
pengar i budget för detta. Ingår man i ett samarbete
kan man inte börja driva frågor i förhandlingar genom
att avsätta pengar i budget. Sådana förhandlingar
drivs under förtroende och inte i medierna. Jag tycker
själv som vänsterpartist att det har varit en lång och
ibland tröstlös kamp, och jag tror att man också i
Miljöpartiet har känt detsamma, men i dag har vi de
facto fått ett budgetförslag och ett betänkande från
skatteutskottet som innebär att skatten på böcker och
tidskrifter kommer att sänkas.
Talet om vem som har gjort mest är nu slut. Vi
kan konstatera att den nuvarande konstellationen i
Sveriges riksdag vidtar åtgärder. Det har tidigare
funnits några, om än inte så många, möjligheter att
genomföra dessa åtgärder, men dem har man inte
tagit fasta på.
Sedan kommer en rad olika tveksamheter, och jag
ska erkänna att det för oss i Vänsterpartiet i huvudsak
var sänkningen av momsen på böcker som vi trodde
var sannolik och som vi trodde att vi skulle kunna
uppnå. Jag tycker dock att det är bra att det blev en så
bred åtgärd. Var man än sätter gränsen kommer det
att uppstå gränsdragningsproblem, och jag tycker att
det är rimligt att ha en likvärdig beskattning av all
tryckt litteratur, även av tidskrifter osv. Oavsett om
det gäller en dagstidning, en tidskrift eller en bok är
det rimligt att vi låter läsaren avgöra vad han vill
lägga sina pengar på och att vi, så att säga, inte mora-
liserar över detta val.
Jag tror också att ju mer man läser, desto fortare
lämnar man de porrblaskor som någon tidigare talare
tog upp och går över till Dostojevskij och andra in-
tressanta författare. Jag tror att det kan vara en rimlig
utveckling. När många läser kommer man att växa i
sitt läsande och gå över till det som vi kan tycka är
kvalitativ litteratur. Vi ska dock inte moralisera över
läsarna via skatten.
Här har tagits upp gränsdragningsproblem vad
gäller bilagor i form av cd-skivor osv. Om detta visar
sig vara ett stort problem, får det väl åtgärdas. Jag kan
bara konstatera att vi även i dag har dagstidningar och
kvällspress som skickar med bilagor i form av cd-
skivor, cd-romskivor osv., så detta är inte något nytt
problem. Detta får lösas genom speciella åtgärder.
Fru talman! Jag vill avsluta med att med stor
glädje ställa mig bakom utskottets förslag under
punkt 1, som går ut på att vi ska sänka mervärdes-
skatten på böcker och tidskrifter.