Fru talman! Jag kan börja med den sista frågan. Statsrådet Nyamko Sabuni bedömde att dimensioneringen just nu är på en bra nivå. Hon uttryckte vikten av att inte bygga ut yrkeshögskolan i alldeles för snabb takt för att upprätthålla kvaliteten. Men hon sade också att regeringen följer detta och att om det skulle uppstå ett mycket stort behov av mer resurser till just detta ändamål har denna regering visat att oavsett om det har gällt vuxenutbildning, yrkesvux, yrkeshögskolan eller arbetsmarknadspolitiska insatser har man anpassat behovet efter behov och arbetsmarknadsläge. Jag tycker att det var ett positivt svar från statsrådet Nyamko Sabuni.
När det gäller den första frågan om att vara färdig efter gymnasiet undrar jag: Hur ser ni på gymnasieskolan egentligen? Det kan inte vara bara tre bra och mysiga år, utan gymnasieskolan har uppdraget att bland annat utbilda ungdomar till vidare studier eller utbilda ungdomar till att bli anställbara. Jag har aldrig hört någon socialdemokrat som har sagt att detta inte är gymnasieskolans uppdrag utan att man kan gå där och ha lite trevligt och läsa någon kurs.
Det är klart att majoriteten av ungdomarna vill gå i gymnasieskolan och vet vad de vill och är mycket engagerade. Men det finns många ungdomar som tyvärr inte tar till vara den tid som de har under dessa tre år, eller fyra år på grund av problem med genomströmningstider i många kommuner beroende på felval, skolbyten och hopp mellan IV-programmet och nationella program. När de kommer ut från gymnasieskolan när de har fyllt 19 eller 20 år är det inte ovanligt, Gunilla Svantorp, att de söker sig till vuxenutbildningen och konkurrerar om samma resurser som finns för övriga i samhället.