Fru talman! Det var många frågor, men jag ska fokusera på det absolut viktigaste. Vi anser att en bra gymnasieskola och en bra grundskola förebygger behovet av att använda vuxenutbildningens resurser i efterhand.
Det konstateras i betänkandet och i rapporter att tillströmningen direkt från gymnasiet till vuxenutbildningen sker på grund av arbetsmarknadsläget, men tyvärr också på grund av att många saknar slutbetyg eller inte har fullständiga betyg från gymnasiet. Då måste man komplettera och läsa om, och vissa kommuner tillåter fortfarande så kallad konkurrenskomplettering, men då tar man ut en liten avgift.
Jag vill att man helst lämnar gymnasieskolan. Därför har vi gjort om gymnasieskolan, och den nya trädde i kraft hösten 2011. Där har vi yrkesutbildningar, studieförberedande utbildningar och lärlingsutbildningar. Folkpartiet talar nu även om andra lösningar - kortare yrkeskurser - för att det ska finnas fler breda in- och utgångar.
När Socialdemokraterna styrde var det mycket lätt att komma in på gymnasieskolan, men det var mycket svårt att lämna gymnasieskolan. Många gick direkt till Arbetsförmedlingen eller till vuxenutbildningen. Därmed går mycket pengar från kommunernas budget till att lappa och laga, inte bara inom vuxenutbildningen utan inom arbetsmarknadspolitiska insatser som vi inte ens nämner här. Det tar mycket pengar från kommunernas budgetar.
Har man bara en stor kommunal aktör i fråga om sfi som aldrig utsätts för konkurrens och som de lokala politikerna knappt ställer några krav på i fråga om genomströmning och resultat utmanas den inte. Man vet inte hur den enda verksamheten står sig. Jag förordar en kvalitetsupphandling om man inte vill ha en konkurrensupphandling där man kan mäta flexibilitet, alternativa pedagogiska upplägg och naturligtvis kvalitet.