Fru talman! Lars Leijonborg har frågat mig om
regeringen är beredd att uppfylla löftet om att bistånd
som hålls inne under utgiftsbegränsningen 1999 kan
betalas ut nästa år. Lars Leijonborg har efter vad jag
förstår tolkat regeringsförklaringen så att endast 1,7
av de 2,9 miljarder kronor som rullas över från i år
kan utbetalas år 2000. Här finns tydligen något miss-
förstånd, som jag är angelägen om att reda ut.
Biståndsramen höjs till 0,72 % av BNI nästa år.
Den goda tillväxten och det nya sättet att beräkna
BNI innebär att anslagen ökar med 1,3 miljarder till
närmare 12,5 miljarder kronor, ett belopp som är
närmare 800 miljoner kronor högre än vad som förut-
sågs i vårpropositionen. Det är den största ökningen
under 90-talet och ett uttryck för en klar viljeinrikt-
ning från regeringens sida, vilket också lyfts fram i
finansplanen.
Utöver höjningen kommer 2,1 miljarder kronor av
sparade medel att få användas för utbetalningar.
Sammantaget innebär detta en kraftig expansion av
biståndet jämfört med 1999. Utbetalningarna ökar
med ca 3,4 miljarder kronor.
Det ger utrymme för betydande ökningar av bi-
ståndet på flera viktiga områden. Det gäller bl.a. det
långsiktiga stödet till Afrika och Asien, stödet till att
minska de fattiga ländernas skuldbörda samt sats-
ningar på forskning och kunskapsutveckling för att
minska kunskapsklyftorna mellan fattiga och rika
länder. Vi ökar också stödet till humanitära insatser
och återuppbyggnad, bl.a. i Balkan och Centralameri-
ka. Det är samtidigt viktigt att stärka biståndets roll
att förebygga och bidra till lösningar av väpnade
konflikter. Jag vill också särskilt betona det viktiga
arbetet med att utveckla formerna för att främja de-
mokrati och mänskliga rättigheter, som är såväl mål
som medel i utvecklingsprocesser.