Fru talman! Gymnasieskolan har setts och ses av de allra flesta som en naturlig fortsättning på grundskolan. Den ska också vara en bra plattform för fortsatt lärande, grunden för ett steg ut och en dörröppnare på arbetsmarknaden. För väldigt många elever är det så, men för alldeles för många elever är det inte så eftersom den här dörröppnaren inte finns där.
Vi vet också att en av fyra elever på gymnasiet inte har slutbetyg inom fyra år, trots att gymnasieskolan ska ta tre år. Av dem som börjar det individuella programmet, som har vuxit alltmer, är det bara en av fem som klarar sig igenom hela gymnasieskolan och får slutbetyg - en av fem.
Det här är ju inte en gymnasieskola för alla. Det är ingen skola som ger förutsättningar där alla kan lyckas. Anledningarna till det är flera, men den absolut största anledningen är att vi har en grundskola som inte klarar att uppfylla de mål som man har där. Eleverna har helt enkelt dåliga förkunskaper och ganska stora kunskapsluckor när de träder in i gymnasieskolans värld. Det innebär bland annat att gymnasielärarna tvingas anpassa undervisningen utifrån de bristande förkunskaperna, vilket innebär att vägen till examen många gånger blir längre än den ska behöva vara.
Även lärarna på högskolan säger att studenterna är sämre förberedda för högskolestudier i dag än för bara fem eller kanske tio år sedan. Många företag vittnar också om att man inte får tag på den arbetskraft man egentligen behöver, vilket har inneburit att många har startat egna både industriprogram och andra yrkesutbildningar. I vissa fall har till och med kommunen gått in och sagt: Titta, här är lokala företag som går samman och vill ha en skola som har ännu högre och bättre krav än den kommunala skolan har och är mer anpassad till den lokala arbetsmarknaden.
Vi har alltså en del utmaningar vad gäller skolan och gymnasieskolan att ta tag i. Att stärka grundskolan är vi i full gång med, och vi hade den diskussionen alldeles nyss här i kammaren. Men vi vill ju också reformera gymnasieskolan. Det är därför regeringen har tillsatt en utredning om den nya gymnasieskolan. Den ska redovisas i januari 2008.
Utredningen ska föreslå en ny gymnasieskola som ska leda till en gymnasieexamen med tre inriktningar. I utredningen ska man också se över gymnasieskolans nationella program och inriktningar, och man ska lämna förslag på vilka program och inriktningar som ska finnas. Den ska också ge förslag på vilka program som ska vara studieförberedande och vilka som ska vara yrkesförberedande. Man ska också göra en typ av analys av hur de nuvarande programmen har tillgodosett olika branschers utbildningsbehov. Det är väldigt viktigt att man också ser vilken typ av efterfrågan som verkligen finns. Vi måste få en gymnasieskola som mycket mer än i dag lägger grunden för både jobb och ett livslångt lärande.
Grunden för den nya gymnasieskolan är som sagt en gymnasieexamen med tre inriktningar. Det är ett studieförberedande program, ett yrkesförberedande program och en modern lärlingsutbildning.
Det studieförberedande programmet leder till en gymnasieexamen som ger allmän behörighet till högskolan. Det yrkesförberedande programmet ska, precis som lärlingsutbildningen, kunna leda till allmän behörighet. Men det är inget krav. Det ska alltså finnas en valmöjlighet. Lärlingsutbildningen ska också kunna ha stora delar av utbildningen förlagd på en arbetsplats, och den ska vara direkt kopplad till praktisk verksamhet.
Alla de här tre inriktningarna ska hålla en hög kvalitet, och de ska ge den bästa möjliga basen för fortsatt lärande. De ska också ge den bästa möjligheten att gå ut direkt i arbetslivet, vilket vi har kunnat se att dagens inriktning av program inte har kunnat göra.
Vi stärker också möjligheterna i och med att vi höjer statusen på yrkes- och lärlingsutbildningarna, något som man inte kunde göra tillräckligt i GY-07. Det var därför som vi direkt drog tillbaka den. Vi ville ha en gymnasieskola som på ett mycket bättre sätt ger förutsättningar för både arbetsmarknaden och det livslånga lärandet för alla elever.
Socialdemokraterna skriver i sin reservation nr 1 om hur viktigt det är att gymnasieprogrammen håller hög kunskaps- och ambitionsnivå. Man skriver också: Ökade kunskapsklyftor i gymnasieskolan riskerar att leda till ökade klyftor i arbetslivet. Ja, så är det ju. Det är just därför som vi gör de här förändringarna med den nya gymnasieskolan, eftersom vi vet att Socialdemokraternas skola ledde just till större klyftor och fler som inte klarade sig igenom gymnasieskolan. Det är många gånger de eleverna som hamnar i den långvariga ungdomsarbetslösheten. Vi vill se till att det ges bättre möjligheter och vi vill stärka chanserna för alla att kunna lyckas från början, i grundskolan men också att vi ska få en gymnasieskola som är mer anpassad för både jobb och fortsatt lärande.
Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.