Fru talman! Vi socialdemokrater konstaterar att det finns brister. Det sade jag i mitt anförande också. Det var därför vi arbetade fram en gymnasiereform, GY-07, som ni drog tillbaka och slängde i papperskorgen. Vi ville verkligen reformera särskilt de yrkesförberedande programmen och lärlingsutbildningarna för att komma till rätta med de brister som vi har sett. Det var ett viktigt steg för oss.
Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. Men när man läser direktivet tänker man ju att eftersom det sägs att det bara är en av de här tre inriktningarna som ska ge en grundläggande högskolebehörighet sänks ambitionen. Det är ganska logiskt. Man förändrar ju någonting. Då kan man också konstatera att en sådan ambitionssänkning just motverkar en skola som jobbar för kunskap och kompetens.
Det stöder också en låglönelinje att utbilda folk som kan ta arbete med låga krav och låga löner. Den ekvationen går inte ihop. Därför skulle jag vilja fråga Sofia Larsen: Är det viktigare att sänka ambitionen inom yrkesprogram och lärlingsutbildning för att höja procentandelen som lämnar gymnasieskolan med fullständig examen eller är det viktigare att höja kvaliteten både för de teoretiska och för de praktiska kunskaperna hos alla elever?
Vi tycker att det är viktigt att ha en hög kvalitet på alla de tre programmen i gymnasieskolan. Men det verkar som om den borgerliga alliansen har valt att den högre procentsatsen är viktigare än en ökad kvalitet för alla elever.