Herr talman! Jag har tidigare konstaterat att jag uppenbarligen ibland kan röra till tårar med mina känslor för folkbildningen. Jag tror att Bengt Berg har sagt det tidigare, och jag blir naturligtvis väldigt glad över att jag kan bidra till detta.
Här utmålas det som att folkbildning är någon form av tradition i detta stycke, att det handlar om landsbygdsprofil för Centerpartiet och så vidare. Det kan vi diskutera, men jag tror inte att det är det som kammaren just nu vill höra oss diskutera.
Det är kanske snarare den fråga som tas upp om ett privat bibliotek. Det kan också vara föreningsdrivet till exempel. Jag tror inte att det skulle vara sämre än om det är kommunalt drivet. Bevisligen är det så att det i andra sammanhang där verksamheter drivs i privat regi fungerar väl så bra, i många stycken bättre, ibland sämre. Men då är det vi förtroendevalda i kommunerna som har ansvaret att se till att följa upp det och ställa de krav vi vill. Vill medborgarna i Nacka ha ett bibliotek som också kan vara en samlingsplats på andra sätt än de traditionella kanske man har valt den modellen just i Nacka för att man har valt de politikerna. Så fungerar vårt system. Men det vi sätter här är ramverket, miniminivån, till exempel att vi ska ha fria boklån, som är ett av de krav vi har ställt.
Jag tror att det är att överdriva att tro att möjligheten till samlingsplats helt plötsligt försvinner. Det kunde ha varit ett Folkets hus, en bygdegård eller vad som helst som driver detta.
För att ta den sista frågan är riksdagsbeslut förvisso ett sätt, men det är naturligtvis resultatet som är det viktiga.