Herr talman! Oro ska alltid tas på fullt på allvar. Det jag ville framföra är att det är många av oss i civilutskottet som har samtal med hyresgäster och träffar personer som uttrycker den här oron, som man ska ta på fullt allvar. Men jag har också talat med hyresgäster som har känt sig väldigt nöjda.
Jag talade nyligen med en äldre kvinna som bor i en hyresrätt där man just nu gör en större renovering. Hon kände sig väldigt väl bemött. Hon är pensionär, till åren kommen och orkar inte flytta. Hon vill inte ha någon stor förändring i sitt liv, och fastighetsbolaget har varit fullt förstående för detta och gett alla hyresgästerna möjlighet att ta ställning till vilka förändringar man vill göra. Då har man gjort stambyten i vissa lägenheter, men man har inte gjort ytskiktsrenoveringar där man inte vill ha det.
Jag menar att bilden är något vidare än vad frågeställaren vill göra gällande. Men visst ska vi ta oron på allvar.
Jag vill läsa upp vad som stod i det utskottsbetänkande som kammaren behandlade i samband med propositionen. Där står att i propositionen framhålls att en samlad utvärdering bör göras när de nya bestämmelserna har varit i kraft under en tid. Det är också för att det mycket tydligt stod att hyresnämndens praxis ska följas. Det är hyresnämnderna som ska utveckla praxis. Vi ska ta detta på fullt allvar.
Men att från denna signal gå vidare till att säga att man inte skulle kunna göra hyresförändringar när man gör renoveringar är ett alldeles för stort och märkligt steg. Fortfarande är det ju så att renoveringarna ska finansieras, och det bör åligga fastighetsägarna att ta ansvar för sin fastighetsförvaltning. Vi måste alltså hitta en balanspunkt där vi värnar både och.