Herr talman! Där ser man vilken bild Mats Einarsson ägnar sig åt. Han tittar bakåt. Jag söker framåt och försöker hitta vägar att kunna förnya vårt statsskick för att kunna möta en ny värld, en global miljö, där vi är en aktiv partner, där vi fogar det lokala till det globala och där vi skapar strukturer som gör det möjligt för människor att känna att de har makt att förfoga över sina egna frågor. Problemet med Mats Einarsson är att han inte vill se att det finns en möjlighet att bygga på det sättet.
Det är naturligtvis så att olika nivåer kan ha olika uppdrag, och de olika nivåerna måste naturligtvis utifrån sitt uppdrag också kunna komma överens med någon annan. Så gör vi ju i dag i ärlighetens namn, Mats Einarsson. I dag kan kommuner komma överens om att gå samman och skapa en ny struktur eller så kan de komma överens om att lägga över frågor till landsting. Varför skulle det vara omöjligt för regionerna att komma överens med staten? Vi kommer ju från Sveriges sida överens med EU om vad EU får göra, lämnar över uppdrag och skriver någon form av avtal. Varför skulle vi inte kunna jobba på det sättet även med vår svenska grundlag?
Om man vill så kan man nog se, Mats Einarsson. Och jag är övertygad om att du har möjlighet att göra det, men viljan verkar saknas. Men röstar du rätt i eftermiddag kanske vi får möjligheter att fortsätta den analysen och den diskussionen.