Herr talman! I det KU-betänkande som vi nu debatterar berörs bland annat frågan om inrättandet av ett centralt DNA-register över personer bosatta i vårt land och faran med att ett sådant skulle kunna missbrukas och användas också för andra ändamål och syften än blott och bart att klara ut begångna brott och övergrepp mot andra. Vi moderater motsätter oss att ett sådant kontrollsamhälle kommer till stånd. Det skulle allvarligt inkräkta på den enskildes rätt till integritet.
De förslag som föreligger tar nu sikte på att utöka möjligheterna att registrera sådana uppgifter som enligt polisdatalagen får föras i DNA-register över personer som är misstänkta för eller har dömts för brott på vilket fängelse kan följa eller för förberedelse av brott som är straffbelagt.
Vi delar uppfattningen att det är angeläget att förbättra möjligheterna för säkrare brottsutredningar också på detta sätt. Vi utgår dock från att regeringen vid den fortsatta beredningen av hanteringen av DNA-registrering och andra biobanker utöver detta - PKU-banken till exempel - noga beaktar den rätt till individens integritet som här också gör sig starkt påmind.
Det finns också några angelägna motioner i betänkandet om att det ska vara möjligt att registrera personer som har fått djurförbud på grund av misshandel och vanvård av djur och att de också ska kunna vara spår- och identifierbara för myndigheter som är berörda av tillsyn över djurhållningen - detta för att de som har djurförbud inte heller ska kunna få tillstånd att ha djur enligt djurskyddslagen. Djurskyddsmyndigheten har dock fått ett uppdrag av regeringen att inrätta ett djurskyddstillsynsregister, och ska i detta sammanhang också pröva om ett register över personer som har djurförbud ska inrättas.
När det gäller den viktiga frågan om gränsen för statens data- och teleövervakning pågår det för närvarande flera utredningar och beredningar som på olika sätt berör huvudfrågan. Från moderat utgångspunkt är skyddet av den personliga integriteten därvidlag av ett överordnat intresse, som i och för sig inte alltid kan vara absolut. Vi utgår ifrån att integritetsaspekter också beaktas i de här sammanhangen, och det blir så småningom också anledning att återkomma i det ärendet.
Åtgärder för att komma till rätta med bidragsfusk av olika slag är synnerligen viktigt, herr talman. Den som vill komma i åtnjutande av något offentligt stöd skulle samtidigt få godkänna att vederbörande också kommer att hamna i ett register som kan komma att kontrollköras mot andra register. Ett sådant förbehåll kan faktiskt redan i dag uppställas av en myndighet enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen. Vidgade möjligheter till samkörning av register övervägs för övrigt för närvarande inom Regeringskansliet.
När det gäller skyddet för fingerad identitet och sjukvårdspersonals möjligheter att anmäla misstankar om könsstympning bereds också dessa sekretessfrågor för närvarande inom Regeringskansliet.
Vi har därför, herr talman, från moderat sida mot bakgrund av att alla de här berörda frågeställningarna antingen för närvarande bereds eller utreds valt att avvakta pågående utredningsarbeten och inte i detta skede reservera oss. Vi lär få anledning och skäl att återkomma.